Behöver fler som stärker och stöttar

Tjejjouren Indra på Satelliten i Sollentuna. Volontärer sökes, sexuellt våld, unga, tjej,tjejer, hbtq,transpersoner, Linn Fröjdendahl, Therese Ekengren, Sophie Lindberg, foto: Åsa Sommarström
Sofie Lindberg, Linn Fröjdendahl och Therese Ekengren
Trettio eldsjälar driver tjejjouren Indra på volontärbasis. Till dem kan unga vända sig med funderingar om stort och smått. Men volontärgruppen är flyktig, och tjejjouren behöver ständigt rekrytera för att överleva.

Therese Ekengren, Linn Fröjdendahl och Sofie Lindberg tar emot i tjejjourens lokal i Arena Satelliten. Där har de ett rum med ett stort bord, en soffa med färgglada kuddar och plädar och skrivbord med datorer. Det här rummet är basen i den omfattande verksamhet som tjejjouren bedriver.

Indra har sedan 2008 funnits för unga tjejer enligt devisen ”stärka, stötta, aldrig döma”. Verksamheten vilar på två ben: utåtriktat och stödjande arbete.

– Jag är med i den utåtriktade delen. Vi håller workshops hos skolor och föreningar om bland annat normer, sex och samtycke, berättar Sofie.

Den stödjande verksamheten består av en öppen chatt och frågelåda dit unga kan vända sig med funderingar kring alltifrån mobbning och självkänsla till sex. Den stödjande delen har varit mest riktad mot tjejer, men ska nu breddas så att även transpersoner som inte är tjejer kan höra av sig.

– Jag träffade en tjej som satt i chatten och tyckte att det var så fint och coolt, men det verkade också läskigt. Det tog många år innan jag gick med, berättar Sofie om vad som fick henne att bli volontär.

För Linns del var det det feministiska sammanhanget och möjligheten att få ge stöd som fick henne att engagera sig.

– Vi har en fin sammanhållning, det är väldigt givande. Det är fint att få förtroende från alla som hör av sig, att de vågar berätta om sitt innersta. Det är hedrande. Och modigt av dem.

För att bli volontär måste man vara över 18 år och kalla sig feminist. Man måste också genomgå en grundutbildning, som brukar hållas två gånger om året.

– Vi behöver rekrytera ofta. Volontärgruppen är flyktig. Människor engagerar sig ideellt ett tag och sedan går de vidare, säger Therese.

Det krävs ingen speciell kunskap för att bli volontär.

– Syftet är att vara medmänniskor. Vi är inte experter på någon särskild problematik. Vi är experter på att lyssna, säger Therese.

Tjejjouren kan dock fungera som en låg tröskel till att berätta om något för första gången. För den som behöver professionell hjälp kan tjejjouren hänvisa vidare.

– Psykisk ohälsa är det absolut vanligaste folk hör av sig om – ångest, depression, dålig självkänsla. Det kan i sin tur vara relaterat till sexuella övergrepp, att man har det jobbigt hemma eller i skolan, berättar Linn.

I somras när skolorna var stängda var trycket högt på tjejjouren.

Tjejerna är dock överens om att Indra inte bara existerar på grund av skolans eller det övriga samhällets misslyckande – de verkar i en alldeles egen nisch.

– Vi fyller ett behov. Tjejjouren är ett peppigt sammanhang där det finns mycket positivt, säger Linn.

Att planera långsiktigt är svårt när verksamheten hela tiden behöver söka nya pengar, men trots det har Indra lyckats etablera sig mer och mer. Förfrågningarna från skolorna är många och förra veckan utökades chatten med en tid på tisdagar.

Målet på sikt är ett jämställt samhälle. Vägen dit går genom att stärka, stötta och aldrig döma.

Fakta

Vill du engagera dig?

Indra tjejjour håller grundutbildning för volontärer 19-20 november. Det blir en del teori om tjejjourernas bakgrund och feminism, men mest praktiska moment med olika övningar i samtal och bemötande. Är du intresserad? Skicka intresseanmälan till kontakt@indratjejjour.se och berätta lite om dig själv.

Vill du boka Indra för en föreläsning eller en workshop så finns kontaktformulär på indratjejjour.se

”det finns en brist på tidiga insatser”

Pressen på att vara perfekt gör att många unga mår dåligt, enligt Lidija Kolouh-Söderlund på Nordens Välfärdscenter.

Psykisk ohälsa är det vanligaste som Indra tjejjour får samtal om. Enligt Lidija Kolouh-Söderlund på Nordens Välfärdscenter ökar den självupplevda psykiska ohälsan bland unga i alla nordiska länder.

Vissa utsatta grupper löper en ökad risk att drabbas, men det finns även faktorer som slår bredare – som prestationspress.

– Kraven på människor är mycket högre idag än för 15 år sedan. Alla måste gå gymnasiet till exempel. Människor måste vara effektiva, prestera, se ut på visst sätt och vara perfekta. Man ska vara så jävla mycket.

De budskap som förmedlas i sociala medier kan skapa ytterligare stress.

– Jag har träffat många unga som sitter hemma och ser i sociala medier hur de tror att alla andra lever. Skillnaden mellan den bilden och deras eget liv gör att de känner sig misslyckade. Det kan leda till en raserad självkänsla.

Vad gör samhället?
– Regering och olika myndigheter har satsat ganska mycket. Vi har till exempel en nationell samordnare inom psykisk hälsa. Det görs mycket bra men det här är frågor som ständigt behöver återerövras.

Lidija Kolouh-Söderlund menar att det som saknas i Sverige är lättillgängliga verksamheter dit unga kan vända sig utan att vara hänvisade från socialtjänst eller vårdcentral.

– Unga med lättare depression behöver en dörr kliva in genom, där de vet att det alltid finns någon som har tid att lyssna. Inte alla behöver en psykiater eller psykolog. Det kan räcka med en ung vuxen som själv har erfarenhet av att må dåligt.

Det låter ju precis som det tjejjourerna erbjuder. Varför får de inte mer pengar så att de kan bedriva sin verksamhet mer långsiktigt?
– Jag kommer att föreslå det, men frågan är om politikerna kommer att lyssna. Huvudansvaret är ändå på stat, landsting, regioner och kommuner, de har det yttersta ansvaret för vår välfärdspolitik. Men det finns en brist på tidiga insatser för unga som har lättare problem. Och jag tror att civilsamhället har kunskapen och erfarenheten för att vara ett bra komplement till det offentliga.

Fakta

Behöver du stöd?

Indras chattider är tisdagar 11.00-13.00, onsdagar 19.00-21.00 och söndagar 15.00-17.00. Volontärerna har tystnadsplikt och du får vara anonym.

Tjejjouren.se – Här finns alla tjej- och ungdomsjourer i Sverige listade. Här finns även faktadatabasen Tjejguiden som behandlar ämnen som misshandel, kyssar, ätstörningar, onani, vänskap, sorg och mycket mer.

HBTQkojan.se – Är du homo, bi, trans eller queer, 13-25 år gammal och bosatt i Stockholmsområdet? Här kan du få en HBTQ-mentor att chatta med.
Självmordslinjen – För dig som funderar på att ta ditt liv. Öppet dygnet runt. Telefonnummer 90101.

Origostockholm.se – Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld.

Killfrågor.se – Stöd och hjälp för killar.

BRIS – Barnens Rätt I Samhället. Unga under 18 kan ringa mellan 14.00 och 21.00 och få prata med en kurator. Telefonnummer: 116111.

Tjejzonen.se – Stödorganisation för tjejer. Erbjuder fysiska eller virtuella möten med volontärer som kallas Storasystrar.

Friskfri.se – Föreningen Frisk och fri – riksföreningen mot ätstörningar. Erbjuder stödmail, stödchatt, stödtelefon och träffar för drabbade och närstående.

Umo.se – Ungdomsmottagning på nätet för alla mellan 13 och 25 år. Här kan du få kunskap om kroppen, sex, relationer, psykisk hälsa, alkohol och droger och mycket mer. Du kan ställa frågor till exempelvis kuratorer, läkare och dietister.