Allt färre elever får det stöd de behöver – staden anmäld

Knappt fyra av hundra grundskolelever i Stockholms stad får det extra stöd i skolan som de behöver – det är för få.
Nu har staden anmälts för brott mot skollagen, skriver Dagens Nyheter.

Av Stockholms stad totalt 66 000 grundskoleelever fick 2 500 särskilt stöd under förra hösten. Det är en betydligt färre än riksgenomsnittet, skriver Dagens Nyheter.

Andelen elever som får anpassad studiegång har minskat med mer än hälften under samma tid. I höstas hade 308 elever en anpassad studiegång. Året innan var motsvarande siffra 701.

– Stockholm är en av de kommuner som inte ger särskilt stöd trots att det står i skollagen. Att staden ger eleverna ”extra anpassningar” räcker inte om de missar godkänt i ämnena, säger Christian Wettergren, initiativtagare till Projekt särskilt stöd inom nätverket Barn i behov till Dagens Nyheter.


Särskilt stöd i siffror

Siffrorna visar hur stor andel av grundskoleeleverna som får särskilt stöd.

Källa: Skolverket, Stockholms stad


Projektet särskilt stöd har nu anmält Stockholms stad till Skolinspektionen. Deras rapport med specialkörda data från Skolverket visar att 211 elever i kullen 2017 som inte fick behörighet till gymnasiet, inte heller fick något särskilt stöd på högstadiet.

– Trots att man vet att barnen inte klarar skolan redan i sexan så låter staden eleverna gå hela högstadiet utan extra stöd och får ingen gymnasiebehörighet – det är ett klart brott mot skollagen. Det är bara toppen på ett isberg, om vi räknar in alla årskurser så berörs tusentals elever, fortsätter Christian Wettergren.

Problem under lång tid

Statistiken visar att Stockholms stad under de senaste fyra åren legat under rikssnittet för särskilt stöd. Sedan 2011 har staden fått trettio vittnesförelägganden men aldrig behövt betala vite efter att ha åtgärdat problemet. Varför stödet minskat kraftigt sedan 2015 menar staden dels beror på en ändring i skollagen 2014 och på att fokus är att alla klassrum ska vara tillgängliga för alla elever.

– Om eleven får stöd inom extra anpassningar som är tillräckliga så behövs ju inget beslut om särskilt stöd. Vår utgångspunkt är att man redan från början anpassar klassrummen till olika funktionsnedsättningar och planerar undervisningen efter elevernas behov, säger Lee Orberson, grundskoledirektör till DN.

Staden menar att man kontinuerligt jobbar med att utveckla stödet. Nu ska man utöka de stadsövergripande särskilda undervisningsgrupperna med 25 platser och inrätta fyra kunskapsnav som ska stötta skolorna samt utbilda personal i neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

– Vi är inte nöjda förrän alla elever når målen, men vi ser att arbetet med extra anpassningar ger resultat, både andelen med behörighet till yrkesprogram och det genomsnittliga meritvärdet har ökat, säger Lee Orberson.

Skolinspektionen agerar

Skolinspektion har efter anmälan om brott mot skollagen startat en riktad tillsyn av utbildningsförvaltningen.

– Vi har begärt ett yttrande från Stockholms stad och ska nu besluta om, och i sådana fall hur, vi går vidare med uppgifterna, säger Felicia Pettersson, utredare på Skolinspektionen.

Går att överklaga

Enligt Skolverket är det inte bara Stockholms grundskolor som har problem med det särskilda stödet. Flera skolor saknar en fungerande elevhälsa, har dålig kunskap om vilket stöd som behövs och framför allt sätts åtgärdsprogrammet in för sent.

– Andel elever som får särskilt stöd är som högst i årskurs nio men då är det många gånger försent. Enligt statistiken minskar däremot andelen mellan årskurs sex och sju, vilket kan handla om byte av lärare eller skola. De elever som skolan särskilt ska uppmärksamma blir förlorare i bytena, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Det särskilda stödet är samtidigt en av få insatser i skolan som går att överklaga skriver DN.

– Om skolan befarar att eleven inte kommer att nå kunskapskraven så ska man sätta in åtgärder i tid. Det ska finnas ett åtgärdsprogram och man kan överklaga både innehållet och att det inte upprättas ett åtgärdsprogram, säger Ulrika Lundqvist.

Fakta

Särskilt stöd och extra anpassningar

Extra anpassning är sådant som kan göras i undervisningen i klassrummet:

Till exempel att planera ett schema över skoldagen, extra tydliga instruktioner, stöd att sätta igång arbetet eller hjälp att förstå texter.

Det kan också vara digital teknik, anpassade läromedel, extra utrustning.

extra färdighetsträning eller enstaka specialpedagogiska insatser.

Särskilt stöd är större insatser som kräver en utredning och ett åtgärdsprogram:

Till exempel regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, eller en speciallärare under längre tid. Placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång, vilket kan vara att ta bort ett eller flera ämnen.

Källa: Skolverket