Berzelii park riskerar hamna under en meter vatten

Berzelii park i Stockholm
Berzelii park ligger risigt till.
Efter de kraftiga översvämningarna i Köpenhamn 2011 satsade danskarna miljarder på att bygga upp ett skyfallskydd.
Stockholm och innerstan ligger långt efter.
– Vi vet inte riktigt vad som skulle hända, säger Björn Hugosson, klimatchef inom Stockholms stad.

2011 drabbades Köpenhamn av ett skyfall som rent statistiskt sett bara sker varje 1500:e år. Konsekvenserna blev enorma.

Vissa delar av Köpenhamn fick en halvmeter vatten över gatorna, vilket resulterade i allvarliga skador i anläggningar, butiker och bostäder. Enligt MSB uppgick kostnaderna till mellan 8 till 16 miljarder danska kronor.

Efter ödeläggelsen fick danskarna sig en ögonöppnare. De började med omfattande åtgärder med att skyfallsäkra Köpenhamn – till ett pris av 12,7 miljarder svenska kronor, enligt MSB.

Oklart vad som händer

Men frågan är då hur Stockholm skulle klara av ett liknande regn?

– Vi vet inte riktigt vad som skulle hända eller vad kostnaderna skulle kunna bli, säger Björn Hugosson, klimatchef inom Stockholms stad.

Regn i Stockholm den 13 juni. Störtskur, sommarregn.

Under onsdagen föll ett kraftigt regn i Stockholm. Foto: Erik Lejdelin

Äldre byggnader kan svämmas över

2013 började Stockholm sitt arbete med att klimatanpassa staden. Man har tagit fram skyfallsmodeller och olika katastrofscenarier som ska ligga till grund för alla nya detaljplaner och nybyggen i staden. Ofta förhåller man sig till så kallade 100-årsregn.

– Nybyggnationer kan behövas planeras om till högre höjd och man måste till att de har ledningar som är rätt dimensionerade. Men för äldre byggnader är det svårare och där kan det uppstå problem som översvämmande källare.

Problemet med städer är att det finns många hårdgjorda ytor där vattnet inte kan rinna undan – exempelvis vägar, parkeringar och takytor.

Fakta

Skyfall och 100-årsregn?

SMHI:s definition av skyfall är minst 50 mm på en timme eller minst 1 mm på en minut.

Ett 100-årsregn är ett extra kraftigt skyfall som återkommer ungefär vart hundrade år.

Det betyder alltså att sannolikheten är 1 % varje enskilt år. Eftersom man exponerar sig för risken under flera år blir den den samlade risken mycket större.

För en byggnad som beräknas stå i 100 år blir den samlade risken att det kommer råka ut för ett 100-årsregn 63 procent.

Källa: SMHI

Här riskerar det bli översvämning

Björn Hugosson understryker att skyfallsmodellen anger både vattendjup och översvämningsrisk vid ett 100-årsregn.

Några få platser i Stockholm har också pekats ut som särskilt sårbara vid ett 100-årsregn – exempelvis Rålambshovsparken och Rådmansgatans tunnelbanestation. Där pågår just nu arbeten för att förebygga översvämning. Även Birger Jarlsgatan och Berzelii park riskerar att hamna under mer än en meters vatten vid ett 100-årsregn.

– De är väldigt låga punkter där vatten riskerar att samlas. I Rålambhovsparken håller vi just nu på att anlägga en skyfallsdamm.

Bällstaån, som är Stockholms mest översvämningskänsliga vattendrag, har redan svämmats över flera gånger. Där byggs vattenmagasin och dammar för att fördröja vattenmängderna.

Staden har skjutit till en ”klimatmiljard” för att kunna satsa på viktiga projekt om dessa.

Rådmansgatan t-uppgång

Rådmansgatan tunnelbana är särskilt utsatt. Den ligger lågt och den närbelägna Observatorielunden innebär att regnet rinner neråt.

Försök att bromsa regnet

Ett annat sätt att bromsa vattenflöden är att placera makadam (krossad sten) under jorden i samband med trädplanteringar. På så vis fördröjer man vattenflödena och stadens VA-system överbelastas inte lika snabbt.

Vi kan inte lägga en massa pengar som inte är värt något.

Björn Hugosson, klimatchef i Stockholms stad.

Björn Hugosson kan inte svara på när staden är helt skyfallsäker, men han säger att arbetet måste få ta tid.

– Det är viktigt att man vet vad man gör. Vi kan inte lägga en massa pengar som inte är värt något. Köpenhamn gör åtgärder för miljardbelopp, det är ingenting som vi kan göra med vår kommunala budget.

Men man vet ju aldrig när skyfallet kommer?

– Nej, det är klart. Kollar man på SMHI:s beräkningar ökar risken för kraftigare skyfall lite för varje decennium. Men det finns inget som säger att det kommer att ske just nu, så vi försöker hålla huvudet kallt.

Regn i Stockholm den 13 juni. Störtskur, sommarregn.

Hårdgjorda ytor innebär att vattnet inte kan rinna undan utan samlas på låga punkter. Foto: Erik Lejdelin

Vems ansvar?

Vem som ska ansvara för vad under ett kraftigt skyfall är långt ifrån glasklart. Björn Hugosson säger att en statlig utredning försökte svara på frågan för två år sedan – utan att egentligen komma fram till något.

Nu befinner man sig i något tolkningsskede av lagstiftningen.

– I dagsläget är det fastighetsägarna och försäkringsbolagen som får diskutera sig fram. Men hur långt sträcker sig kommunens ansvar? Vi vill så klart se till våra egna fastigheter som skolor, äldreboenden och kontorslokaler men man kan också hävda att vi har ett ansvar för medborgarna.