Besvikelse sedan kameror stoppats

Therese Hedströmtycker att det skulle kännas skönt med övervakningskameror i området runt Spånga station. Gångvägen mellan stationen och Solhöjdsbackarna känns otrygg på kvällarna.
Therese Hedströmtycker att det skulle kännas skönt med övervakningskameror i området runt Spånga station. Gångvägen mellan stationen och Solhöjdsbackarna känns otrygg på kvällarna.
Spånga stationsplan och delar av Bromstensvägen skulle övervakas med kameror. Det hade länsstyrelsen beslutat på polisens begäran.

Men den 31 augusti rev förvaltningsrätten upp beslutet. Nu gror missnöjet.

– Det är otryggt här, säger Therese Hedström, 34.

Therese Hedström blev glad när hon hörde att det skulle sättas upp övervakningskameror i området runt Spånga station.

Sedan sex år tillbaka bor hon i Solhöjden med man och barn och känner ofta obehag när hon går hem sena kvällar på gångvägen från stationen till Solhöjdsbackarna.

– Med kameraövervakning skulle det kanske gå att lösa fler brott, säger hon.

Enligt polisen har det anmälts 16 våldsbrott utomhus på Spånga stationsplan hittills i år – bland annat fem rån och ett mordförsök på en 17-åring i april. Samtliga anmälningar gäller kvällar och nätter. När Lokaltidningen Mitt i går runt i gamla Spånga och pratar med folk är det svårt att hitta någon som är emot övervakningskameror.

– Jag tror att det behövs. Jag har själv inget emot att bli filmad. Har man rent mjöl i påsen är det inget problem, säger Janina Bjordal, 39 år, Nälsta.

Men för att få sätta upp kameror på allmän plats krävs ett väl genomarbetat underlag som visar varför övervakningen behövs.

– Allmänhetens intresse av personlig integritet väger tungt i den här typen av ärenden. Praxis är att man ska kunna gå på gator och allmänna utrymmen utan att behöva räkna med att bli kamera-övervakad. Enligt oss räcker inte polisens utredning som underlag, säger Martin Hemberg, jurist vid Datainspektionen som överklagade länsstyrelsens beslut om att tillåta filmning.

I Spånga-Tensta stadsdelsnämnd går åsikterna isär. Folkpartiet är starkt för och har nyligen startat en namninsamling.

– Folk känner sig inte trygga i stadsdelen Spånga längre. Vi anser att brottsoffren måste skyddas i första hand och att polisen måste ha så mycket hjälpmedel att de kan för att kunna lagföra de här brottslingarna, säger Bengt Porseby (FP).

Azad Hassan (S) tycker också att kameror borde sättas upp, men påpekar att det även kan finnas andra sätt att bekämpa brottsligheten.

– Skaffa bostäder och arbetsplatser åt ungdomar, säger han.

Stadsdelsnämndens ordförande Awad Hersi (MP) tycker att förvaltningsrätten gjorde en rimlig bedömning när de avslog polisens ansökan.

– Det är en seger för det öppna samhället. Det finns en alldeles för stor tilltro till vad kameraövervakning kan bidra till. Man kan inte jaga flugor med kanoner. Det är ingen precision i det, säger han.

Men polisen tycker fortfarande att kamerorna behövs och överklagar nu till kammarrätten, som är sista instans.

Fredrik Bratt, chef vid polisen i västerort, medger att det inte finns någon forskning som visar att övervakningskameror avskräcker från brott.

– Det vi vet är att det hjälper oss i utredningsarbetet, säger han.

Ansökan gäller två kameror som filmar dygnet runt, alla dagar i veckan.

Allmänhetens intresse av personlig integritet väger tungt i den här typen av ärenden.Martin Hemberg, jurist vid Datainspektionen

Ja eller nej till kameror vid Spånga station?

Elisabetta Carli, 26 år, au pair i Solhem:

– Jag vet faktiskt inte. Jag har varit här i ett år. Jag tycker att det är väldigt tryggt i Sverige jämfört med i Italien som jag kommer ifrån.

Tomas Hesse, 38 år, Bromsten:

– Jag är för! Jag har fått två cyklar förstörda och en stulen här vid Spånga station. Det är förjävligt. Tar de bilder hoppas jag att det motverkar stölder.