Min lokala hjälte

Bingo avdramatiserar döden

Barn och gamla i projektet DöBra, mats i Bredängs bibliotek
Barn och gamla spelar Bingodöden i Bredängs bibliotek.
Max Kleijberg, doktorand och en av dem som driver forskningsprojektet DöBra.
Max Kleijberg, doktorand och en av dem som driver forskningsprojektet DöBra.
Kan man åka raket till livet efter detta, och sedan ta sig fram där med en reseguide?
Ja, kanske! När barn och gamla i Skärholmen möts för att prata om döden får fantasin fritt spelrum.

Att prata om döden kan vara svårt. Rädslan för att mista nära och kära, eller för att själv dö, kan vara så stark att vi helst trycker undan tankarna på det. Om ämnet ändå kommer upp  har samtalen en tendens att bli viskande.

– Barn utesluts ofta från samtal om död och sorg.  Men forskning visar att både barn och gamla har behov av att prata om döden, säger Max Kleijberg, doktorand vid Karolinska Institutet.

Max Kleijberg deltar i forskningsprogrammet DöBra, som har syftet att minska undvikbart lidande kring döende, död och sorg och stödja samtal om det, både på individ- och samhällsnivå.

I höst har han startat ett forskningsprojekt i Skärholmen, ihop med Punkt 127 – biblioteket i Bredäng, Design Lab S och Eken, som är ett aktivitetscenter för äldre. Fem gånger träffas åtta 9-åringar från Lillholmsskolan och åtta äldre från stadsdelen för att prata om död och sorg och skapa konst och design som undersöker dessa företeelser.

Det allvarliga ämnet har fött mycket kreativitet och humor.

– När de skulle undersöka vad som händer efter livet gjorde de en reseguide. De diskuterade vad det finns för sevärdheter i döden, vilken valuta man har där, vad man kan äta och hur man bor, berättar Max Kleijberg.

Vid ett annat tillfälle spelade barn och äldre bingo. Spelet innehöll dock inga siffror, utan symboler kring liv och död. De har också byggt en raket som tar människor till döden – men bara om man har boardingkortet med.

– Humor och sorg kan ofta ligga nära varandra, konstaterar Max Kleijberg.

Han berättar att inte bara de gamla, utan också flera barn i gruppen har egna erfarenheter av död och sorg. ”Jag känner mig så ledsen inuti” beskrev en flicka hur hon kände det när hennes husdjur dött.

– Jag hoppas att både barnen och de äldre får med sig insikten att döden är en normal del av livet, och att de fått verktyg för att ta upp frågan i sina egna sociala nätverk. Dessutom finns det ett stort värde i att människor i olika åldrar möts, säger Max Kleijberg.

Den 3 december är det vernissage för en utställning med det gruppen skapat, i Punkt 127 – biblioteket i Bredäng.