Min lokala hjälte

Bisslinge kan få konstsnöspår

Sollentuna ska bli länets bästa vintersportkommun.

Efter Norrvikens skridskobana och Väsjöbacken satsar kommunen nu på längdåkning – och utreder möjligheten att anlägga konstsnöspår vid Bisslinge.

Längdskidåkning är på väg att bli en folksport igen. Några snörika vintrar, en ny generation OS-hjältar och en ett omättligt intresse för hälsa och träning är några av faktorerna bakom den stigande populariteten. Och den klassiska vintersporten tar marknadsandelar på alla fronter – ett Vasalopp på meritlistan inger lika mycket respekt i styrelserummet som på verkstadsgolvet.

När Vasaloppsveckan avslutades i söndags hade 60 000 åkare från hela landet kommit till start i de olika klasserna. En av dem var Anders Forslund från Upplands Väsby. När Lokaltidningen Mitt i träffar honom i skidspåret vid Bisslinge på tisdagen passar han på att mjuka upp lederna efter helgens långkörare tillsammans med dottern Anna, 6 år.

– Det gick bra, även om det blev lite dåligt med snöträning under hösten.

Om några år kan det dock finnas en lösning. Skidspåren i Bisslinge ska byggas ut med hjälp av snökanoner. Det vill den privata markägaren som ivrigt påhejad av Rotebro IS har kommit in med en ansökan till kommunen om att anlägga nya konstsnöspår – något som borgar för en betydligt längre skidsäsong, även under snöfattiga vintrar.

– Vi är väldigt positiva till det här. Är det något som saknas i Stockholms län så är det rejäla konstsnöspår, säger Lars Berzell, spåransvarig i Rotebro IS skidsektion.

För att genomföra en utbyggnad med konstsnöspår kommer det att krävas en detaljplaneändring. Folkpartiet i Sollentuna har varit drivande i frågan och fått igenom utredning av möjligheterna.

– Nu ska tjänstemännen titta på det här och förhandla med parterna om hur vi kan gå vidare. Det kommer sannolikt att finnas ett krav på att kommunen ska vara med och investera, säger Gunnar Bergqvist (FP).

Förutom rejäla spår med plats för både skate och klassiskt är tanken att den nya anläggningen ska bli komplett med någon form av klubbhus med servering. Lars Berzell ser gärna att man tänker stort redan från början, till exempel genom att planera för en skidskyttevall.

En knäckfråga blir huruvida allemansrätten påverkar möjligheten att ta betalt för nyttjandet av konstsnöspåren.

– Jag ser det inte som ett stort problem, men det finns en rättslig aspekt som måste kontrolleras ordentligt, innan man sätter igång, säger Gunnar Bergqvist.

I direktiven till kultur- och fritidsnämnden lyfter allianspartierna möjligheten för Sollentuna att bli den främsta vinteridrottskommunen i regionen.

– Vi har redan i dag fantastiska anläggningar som skridskobanan på Norrviken och skidbacken vid Väsjön. Det är fullt realistiskt att komma igång till hösten 2014 om vi får en politisk enighet i den här frågan.

Anders Forslund och dottern Anna, 6, tog en sportlovsrunda i natursnön vid Bisslinge.

Är det något som saknas i Stockholms län så är det rejäla konstsnöspår.Lars Berzell, Rotebro IS

Fakta

Snökanonen utvecklades på 1950-talet

Ett konstsnöspårvid Bissling skulle bli den tredje konstsnöanläggningen i länet, efter spåren i Täby kyrkby och Haninge.

Snökanonen, där luft och vatten blandas, utvecklades i Nordamerika på 1950-talet och började användas kommersiellt på 1970-talet.

Konstsnö har en struktur som skiljer sig från vanlig natursnö. En fördel med konstsnö är att den smälter långsammare.