Bistrare klimat för EU-migranter

De får ihop 50 kronor om dagen och bor i skogen i Högdalen där de hoppas få vara ifred.
Samtidigt får stadsdelen in klagomål kring boplatserna – varje dag.
Tonen mot EU-migranterna har hårdnat.

En regntung, gråmulen morgon i Högdalen i slutet av oktober. Människor på väg till tunnelbanan. Det är som vilken måndagsmorgon som helst, bara att vi befinner oss på en skogsstig i ett ingenmansland.

Darios Popescu och hans pappa Allexx kommer gående från husvagnslägret. De är här i tre månader för att skaffa ihop pengar och sedan resa hem igen.

– Vi är i Uppsala på dagarna, det är okej, det tar bara en timme och tjugo minuter dit. Men vi får inte mycket pengar, kanske 50 kronor om dagen, säger Darios Popescu.

Hemma i Pitesti i Rumänien har han nio syskon och en gravid fru. Det är tredje gången han och pappan är här. Darios säger att de fick mer pengar de tidigare gångerna. Men trots att det inte är mycket är det ändå bättre än i Rumänien.

– Där finns inga jobb, ingenting.

De flesta är på väg att lämna husvagnslägret för dagen. Ingen vill vara med på bild. De är rädda för att det ska bli problem.

Längre bort i skogen bor Nico i en ensam husvagn. Han har flyttat runt mellan olika ställen, men nu har han varit här i Högdalen sedan augusti. Han arbetar som byggnadsarbetare.

– Jag jobbar på byggen runt om i Stockholm, säger han.

I december reser han tillbaka till Rumänien. Där väntar hans fru och två barn, 4 och 5 år som han inte har sett på ett år.

Vid en annan boplats pågår morgonbestyren för fullt. Det brinner i kaminen inne i husvagnen. Vi talar med en kvinna, medan mannen bredvid upprepar att de inte vill bli fotograferade. Det visar sig att de inte bara är rädda för polisen utan även för att stöta sig med människor i området.

– Vi vill inte ha problem. Om folk ser bilder på oss här kan det kan blir problem med människor vid tunnelbanan i Högdalen, säger kvinnan.

Darios och Alexx Popescu är två av de EU-migranter som bor i ett läger i skogarna runt Högdalen. De har varit i Sverige 2 gånger tidigare. De tidigare gångerna var det enklare att få pengar via tiggeri. Den här gången är det svårare. Foto: Anna Z Ek

Det är tredje gången som Darios Popescu är i Sverige. De tidigare gångerna var det enklare att få pengar via tiggeri. Men trots att han bara får ihop 50 kronor om dagen är det bättre än i Rumänien. ”Där finns inga jobb, ingenting” . Foto: Anna Z Ek

En vecka tidigare går vi runt i området tillsammans med Stockholms stads uppsökarteam. De informerar EU-migranterna om var det finns härbergen, vilka rättigheter de har och att det är olagligt att bosätta sig på annans mark. Det har nyligen varit en avhysning i området och vi ser tydligt spåren av fordon på en plats där det tidigare fanns vagnar.

Under ett par timmars promenad går vi runt mellan en fem, sex boplatser. Oftast är det husvagnar, men på en plats är det små kojor. På ett bord står flaskor med matolja och kokkärl. Ur en påse sticker det upp färsk bladpersilja. Mellan träden hänger tvätt på tork. Tydliga tecken på vardagsliv, men precis som i de flesta bostadsområden är det ingen hemma mitt på eftermiddagen.

– Det är ett hårt arbete att bygga de här lägren. Bara att dra upp husvagnarna, säger Pertti Koistinen från EU-teamet.

När vi var i området med teamet förra vintern hittade vi en större boplats med ett tjugotal små kojor.

– Bosättningarna är inte lika stora nu, men det är fortfarande lika många som bor här. Vi räknar med att det är mellan 700 och 800 EU-migranter i Stockholm. Ungefär 100 till 150 av dem bor här, säger Pertti Koistinen.

Han arbetade tidigare med hemlösa svenskar som bodde på samma platser. De har nu alla olika former av boenden och har helt ersatts av EU-migranterna.

– Vårt arbete är mycket svårare nu. Vi kan inte erbjuda EU-migranterna någon långsiktig hjälp, säger Pertti Koistinen.

Pertti Koistinen Robert Dragan jobbar på Stockholm stads uppsökar-verksamhet och och åker runt i kommunen för att leta upp hemlösa EU-migranter. Här vara vi runt i Högdalen och besökte några av alla läger. Även praktikanten Isak Korpskog var med. Foto: Anna Z Ek

Pertti Koistinen, Robert Dragan och praktikanten Isak Korpskog från Stockholm stads uppsökarteam åker tunt och pratats med EU-migranter. Foto: Anna Z Ek

”JAG SKA TA EN PROMENAD I OMRÅDET I MORGON OCH SKRÄMMA DEM MED HUNDEN, DET ÄR VAD JAG KAN GÖRA FÖR ATT VISA MIN AVSKY OCH HAT MOT DETTA PATRASK”

Så stod det i en anmälan från en invånare om ”illegala boplatser” som skickades in till stadsdelsförvaltningen under året.  Pierre Persson, enhetschef på stadsdelsförvaltningen tar emot ett till två klagomål om dagen kring boplatserna.

– De är upprörda över att de bosätter sig på allmän plats och skräpar ner. De tycker att polisen tar för lång tid på sig och att det inte händer något. De har fått mindre förståelse för att det ska ta sådan tid, säger han.
Flest klagomål kommer in på boplatsen vid Älvsjöbadet, den ligger också så till att många ser den. Klagomålen kring boplatserna i Högdalen har minskat något den senaste tiden.

När stadsdelsförvaltningen får in synpunkter åker de ut och dokumenterar (om de inte redan känner till boplatsen) och gör sedan en polisanmälan. När det gäller Högdalen är det exploateringskontoret som är markägare och då skickas ärendet vidare dit.

Pertti Koistinen Robert Dragan jobbar på Stockholm stads uppsökar-verksamhet och och åker runt i kommunen för att leta upp hemlösa EU-migranter. Här vara vi runt i Högdalen och besökte några av alla läger. Även praktikanten Isak Korpskog var med. Foto: Anna Z Ek

Det har blivit vanligare att EU-migranterna flyttar självmant innan det blir avhysning, enligt Kronofogdemyndigheten. Foto: Anna Z Ek

Farstapolisen intensifierade sitt arbete mot boplatserna i våras. Organisationen Civil right defenders, som arbetar för mänskliga rättigheter, ansåg att de bröt mot rättssäkerheten och JO-anmälde polisen. JO valde dock att inte gå vidare med anmälan.

Enligt Malin Därth, kommunpolis vid Farstapolisen, handlade det om brottsförebyggande arbete.

– Vi informerade om att det är olagligt och att de skulle avvisas om de inte flyttade. Jag tror inte att det blev flera avvisningar eftersom de flyttade självmant, säger hon och fortsätter:

– Vi gjorde det för att vi fick in betydligt fler anmälningar från markägare (läs staden) eller samtal från medborgare som upplevde oro och otrygghet och inte vågade besöka vissa platser.

Finns det anmälningar om annan typ av brottslighet, som våldsbrott, kring boplatserna?

– Nej det gör det inte.

Polisen får in ungefär en anmälan i veckan, eller en varannan vecka om olaglig bosättning. Nu arbetar Farstapolisen inte lika intensivt med bosättningarna längre.

– Det är väldigt resurskrävande och det är en avvägning eftersom vi har mycket tung brottslighet i vårt område. De flyttar på sig, men kanske bara några hundra meter och sedan är det samma situation igen. Grundorsaken är mer än vad polisen kan hantera. De har ju ingen annanstans att bo.

Pertti Koistinen Robert Dragan jobbar på Stockholm stads uppsökar-verksamhet och och åker runt i kommunen för att leta upp hemlösa EU-migranter. Här vara vi runt i Högdalen och besökte några av alla läger. Även praktikanten Isak Korpskog var med. Foto: Anna Z Ek

Snart börjar den kalla årstiden. Flera av dem vi talar med har varit här flera gånger tidigare, några månader åt gången. Foto: Anna Z Ek