Blev sjuk av hälsohetsen

Finn Persson hade ortorexi i två år. ”Skulle jag missa ett träningspass en dag fick jag enorm ångest. Jag kunde stå på vågen 20 gånger på kvällen för att se hur mycket jag gått upp”.
Finn Persson hade ortorexi i två år. ”Skulle jag missa ett träningspass en dag fick jag enorm ångest. Jag kunde stå på vågen 20 gånger på kvällen för att se hur mycket jag gått upp”.
Bilder från löparrundor och pass på gymmet i ­sociala medier kan göra att fler drabbas av ortorexi, en fixering vid nyttig mat och träning.

– Instagram är ett mecka för ätstörningar och träningsmissbruk, säger hälsovetaren Yvonne Lin.

När Finn Persson kom in för behandling av ortorexi bestod hans kropp av 6 procent fett, mot normala 15–20. Han hade lågt blodtryck, kroppen protesterade vid minsta lyft. Han fick beskedet att han kunde dö om några månader om han fortsatte träna och äta som han gjorde.

I jakten på ett mer hälsosamt liv drabbas allt fler av ortorexi. Det märker Yvonne Lin, hälsovetare och vd på företaget Ylab.

– Problemet har peakat sedan LCHF blev populärt. Förr räknade folk kalorier, i dag går kvalitet före kvantitet och man överdoserar protein. Mat kopplas till sjukdom på ett annat sätt än förr, säger hon.

Målet är snarare att vara hälsosam än smal, så ortorexin syns sällan utanpå, men många brottas med ångest.

Sociala medier kan bidra till ökningen. Bilder och statusrader om träning och mat triggar.

– Instagram är extremt estetiskt, för många är det ett mecka för ätstörningar och träningsmissbruk, säger Yvonne Lin.

För Finn började det med att han ville bli lite mer tränad. Han gick fort ner i vikt när han sprang och åt nyttigt. Han fick beröm, kände sig hälsosam och stark.

Men 2011 slog det över. Finn körde minst en timme på löpbandet varje dag, ofta cykling också. Kosten kunde bestå av filmjölk på morgonen, kaffe på jobbet, en macka på kvällen. Kontrollbehovet kring maten gjorde det uteslutet att luncha ute med kollegor eller äta med familjen.

– Att bjuda mig på middag var det elakaste man kunde göra. Jag hade hellre tagit en smäll på käften med en golfklubba.

Till sist kollapsade Finn. Han övertalades av sin familj att söka hjälp. I julas avslutade han sin behandling på Ylab, som bland annat ger terapi och utbildning. Inskrivna får även stänga ned sitt instagramkonto. Finn tror att sociala medier kan få flera att utveckla ortorexi.

– Det är mycket snack om hur man ska leva och se ut. Man ska ha synliga muskler och får komplimanger. Det triggar ju, säger han.

Malin Sjöström, som också har haft ortorexi, hjälper andra med ätstörningar i föreningen Frisk och fri. Hon tycker att man ska tänka efter i sociala medier.

– Det finns ett extremt hälso­fokus i samhället. Man bör kanske ställa sig frågan ”varför postar jag det här” när man tänkt lägga upp en motionsrunda. Andra kan påverkas negativt, säger hon.

Hur många som har ortorexi är okänt. Det är ingen diagnos som till exempel anorexi. Vissa forskare anser att begreppet inte behövs. Men Andreas Birgegård, forskare och enhetschef på Kunskapscentrum för ätstörningar, ser fördelar.

– Man kan fånga in folk och behandla symptomen, även om de passar i andra diagnoser som anorexi eller tvångsmässiga beteenden, säger han.

Han tror att objektifieringen i sociala medier kan påverka.

– Det kan vara en utlösande faktor för vissa som gör att en utveckling till ätstörning börjar, även om det inte räcker som enda orsak, säger han.