Så blir Sturekvarterets nya fasad

Illustration av hur det Bångska palatset ska se ut.
Illustration av hur det Bångska palatset ska se ut.
Strax efter förra sekelskiftet togs bilden som visar Bångska palatset till höger.
Strax efter förra sekelskiftet togs bilden som visar Bångska palatset till höger.
Så här såg huset ut 1962.
Så här såg huset ut 1962.
Så här ser det ut i dag.
Så här ser det ut i dag.
Nu visas den planerade fasaden av Bångska palatset för första gången och arkitekterna bakom har ritat ett hus som till stor del liknar den ursprungliga 1800-talsbyggnaden.
– Vi ska återställa de viktiga elementen så att den får samma glans i stadsbilden som den en gång hade, säger Tobias Rosberg vid AIX arkiteker.

Det Bångska palatset som inhyser Sturegallerian står inför omdaning, något som vi skrivit om här och här. När det omdiskuterade bygget tids nog är klart kommer historiens vingslag att slå i högre utsträckning än på länge vid Stureplan. Man kommer att gå tillbaka till ett utseende som på många sätt liknar det som var husets ursprungliga.

Marmorstenen i botten kommer att försvinna och de friser som hyvlats ner ska åter pryda fasaden.

Vi pratade med arkitekterna Tobias Rosberg och David Hanson som har arbetat med att ta fram förslaget.


Det nya förslaget.


Är det så här huset kommer att se ut?

Tobias: Det är målinriktningen för hur det ska se ut. Exakt hur det ser ut i slutändan är svårt att säga, säger Tobias Rosberg.

– Byggnaden har en tredelning i horisontalled och en femdelning i vertikalled och den indelningen är inte tydlig i dag. Fasaden har gått igenom tre stora förändringar; 1935, 1955 och 2006 och då har fasaden hyvlats ned i modernismens spår. Man skrapade bort utsmyckningar, säger David Hanson.

– Det var de ursprungliga proportionerna som gjorde att byggnaden sjöng, nu gör den inte det. Vi ska återställa de viktiga elementen så att den får samma glans i stadsbilden som den en gång hade, fyller Tobias Rosberg i.


På det här fotot daterat någon gång mellan 1900 och 1910 ser man byggnaden till höger.


Ok, så varför gör man då inte bara en kopia?

– Ska man göra en fullödig rekonstruktion så ska man veta exakt hur det såg ut. Det finns många detaljer som vi inte vet hur de är utförda.

– Vid ett sådant försök riskerar det att bli en historieförfalskning, de åtgärder vi föreslår syftar till att restaurera den vackra arkitektoniska grammatiken, säger David Hanson.

Det låter som att ni har fått ägna er åt en del detektivarbete?

– Ja, vi har fått jämföra med det material som finns i form av bilder och ritningar. När man går in i ett senare skede är det på decimeternivå, säger David Hanson.


1962 var fasaden täckt av reklambudskap.


Att rita Bångska palatset, är det ett drömjobb?

– Ja, det är ett väldigt roligt jobb och hedrande att få vara med. Vi känner ett ansvar när vi tar oss an en sån här uppgift, säger Tobias Rosberg.

Omdaningen av Sturekvarteret är en het potatis. Hur är det att jobba med ett projekt som engagerar så pass mycket?

– Jag har tidigare jobbat med utformningen av nya Musikhögskolan som invigdes alldeles nyligen. Där var det många som hade åsikter, men jag visste hela tiden att det skulle bli väldigt bra. Och nu upplever jag det som att de flesta håller med. Vi tror att den här fasadomvandlingen också kommer att bli väldigt bra och omtyckt av stockholmarna, säger Tobias Rosberg.


Så här ser fasaden ut i dag.


Hur många har varit inblandade i att ta fram den här idén?

– Det är fantastiskt många som är med och bestämmer om en sån här sak. Kunden som projektutvecklar det här har vi en ständig dialog med, Stockholms stad är inblandade och vi har träffat en expert på hantverksnivå som diskuterat materialarbetet på detaljnivå, säger Tobias Rosberg.