Boende känner sig lurade

Inger Adolfsson flyttade till de arkitektritade radhusen för tio år sedan. Nu känner hon sig sviken av kommunen.
Inger Adolfsson flyttade till de arkitektritade radhusen för tio år sedan. Nu känner hon sig sviken av kommunen.
21 radhus byggdes i Rinkeby för elva år sedan. Och på andra sidan gatan skulle det bli fler.

Men där byggs nu ungdoms- och familjelägenheter i stället. Radhusägare känner sig lurade och svikna av Stockholms stad.

De arkitektritade radhusen skulle höja statusen på området och skapa en mer blandad bebyggelse i miljonprogramsförorten. I december 2001 stod de klara men året därpå var hälften av dem fortfarande obebodda.

Som förklaring pekade byggherren på världsläget efter 11 september-attackerna. Fördomar om stadsdelen och att många Rinkebybor inte fick några banklån, sågs också som orsaker till att försäljningen gick trögt.

Den nu pensionerade banktjänstemannen Inger Adolfsson gick mot strömmen. För tio år sedan flyttade hon och hennes man till Rinkebystråket.

– När vi kom hit bestämde vi oss direkt för att slå till. Vi bodde i en lägenhet i Solna och behövde något större och det här var perfekt, säger Inger Adolfsson som stortrivdes från början.

Tvärs över gatan skulle ytterligare 20 radhus byggas. Men de planerna skrotades av ekonomiska skäl. Nu byggs i stället tre hus med ungdoms- och familjelägenheter åt Stiftelsen hotellhem i Stockholm. Bostäderna är främst till för ungdomar och familjer med olika sociala och ekonomiska problem.

Inger Adolfsson är besviken över att det inte blir fler radhus och känner sig lurad av kommunen.

– Det måste byggas fler bostadshus och större lägenheter för många som bor här har ofta stora familjer, säger hon.

Anna Kettner (S) håller med. Hon bor också på Rinkebystråket och tog initiativet till radhussatsningen i området som ordförande i dåvarande Rinkeby stadsdelsnämnd.

– Jag hade gärna sett fler radhus eftersom det är så ont om det i Rinkeby. Nu när alliansen valt bort den möjligheten ser vi gärna att hotellhemmet nischar sina lägenheter för ungdomar i Rinkeby som ofta är trångbodda, säger hon.

Ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M) delar inte kritiken. ”Att det byggs på platsen är mycket bättre än det eländes garage som stod där innan. Det här kommer att innebära ett lyft för området”, har han sagt till Sveriges radio.

Västerortsmäklaren Yvonne Ulvegren på Mäklarhuset har koll på prisutvecklingen i området och hon tycker att fler radhus hade varit gynnsamt. Fler hyresrätter gör inte Rinkeby ”mer attraktivt”, menar hon. Hon jämför med Tensta där cirka 40 procent av beståndet numera är bostadsrätter vilket hon menar har bidragit till ett ­rejält uppsving av priserna.

– Vissa bostadsrätter där har ökat med 50 procent i värde.

När det gäller radhusen som byggdes på Järingegränd i Tensta 2006, och som också var mycket svårsålda till en början, har priserna dock enbart gått upp med ett par procent, enligt Yvonne Ulvegren.

Alla hus på Rinkebystråket är i dag sålda men de är fortfarande väldigt billiga i jämförelse med de flesta andra liknande bostäder i andra delar av länet. För omkring 1,2 miljoner kronor får köparen kök och fem rum i tre plan.

– Priserna har stått stilla där. Det här är Stockholms billigaste bostadshus och det gör dem också mer lättsålda än tidigare, säger Yvonne Ulvegren.

Lokaltidningen Mitt i har utan framgång sökt Joakim Larsson (M).

Jag hade gärna sett fler radhus eftersom det är så ont om det i Rinkeby.Anna Kettner (s)

Fakta

Ingen prisökning på radhusen

2001 byggdes 21 radhus på Rinkebystråket i södra Rinkeby.

Året därpå skulle ytterligare 20 radhus byggas på andra sidan gatan. Men så blev det inte.

Radhusen, med fem rum fördelade på tre plan, såldes för 1,2 miljoner kronor – men har enligt lokala mäklare inte stigit i värde.

2007 byggdes även radhus i Tensta med fem rum i två plan. De såldes för mellan 2,1 och 2,9 miljoner kronor, men har bara ökat ett par procent i pris.

Tensta har dock 40 procent bostadsrätter i dag och vissa av dem har gått upp med 50 procent.

Källa: AB Borätt och Mäklarhuset