Bokhandeln i city portade judar under kriget

collage-viruell stadsvandring
Marcel Rådström, pedagog, visar platserna i den virtuella stadsvandringen.
Einar Åbergs bokhandel från 1941
Nyfikna blickar utanför Einar Åbergs kontroversiella bokhandel, 1941.
"Judar och halvjudar äga icke tillträde", så stod det på skylten i Einar Åbergs bokhandel på det som i dag är Sergelgatan 1 i innerstan.
På Forum för levande historias virtuella stadsvandring avslöjas Stockholms mörkare hemligheter under andra världskriget.

Har du hört historien om antisemiten Einar Åberg som ville förbjuda judar att besöka hans bokhandel, eller om teaterpjäsen som stoppades av svenska regeringen för att vara för Tysklandskritisk?

De båda är några av Stockholms stads dolda historier under andra världskriget som Forum för levande historia vill belysa i sin virtuella stadsvandring. Videoklippen är filmade med 360-kamera och tittaren kan panorera runt och se sig om på platserna samtidigt som pedagogen Marcel Rådström berättar.

– Vi måste även visa det i historier som skaver. Det som visas här är en del av den svenska historien och något som vi kan lära oss av för att förstå vår samtid, säger han.

Virtuell stadsvandring

Här på det som nu är Sergelgatan 1, låg Einar Åbergs bokhandel. Då var adressen Beridarebansgatan 25. Foto: Johannes Lundberg.

Ville förbjuda judar

Året är 1941. På det som i dag är Sergelgatan 1 låg Einar Åbergs bokhandel, då kallat Beridarebansgatan. Einar Åberg var känd som en övertygad antisemit och startade på 40-talet ”Sveriges antijudiska kampförbund”.

Även i bokhandeln framträdde Åbergs antisemitism. På en skylt i fönstret satte han upp skyltar med texten: ”Judar och halvjudar äga icke tillträde”. Skyltarna rörde upp många känslor och det var ofta oroligt och ibland slagsmål vid Einar Åberg bokhandel.

Virtuell stadsvandring

Marcel Rådström visar hur skyltfönstret i Einar Åbergs bokhandel såg ut 1941. Foto: Johannes Lundberg.

Fick ny lag uppkallad efter sig

Myndigheterna förbjöd skyltarna och Åberg dömdes för förargelseväckande beteende. Kort därefter gav han upp bokhandlaryrket med fortsatte sin antisemitiska verksamhet.

Men 1948, några år efter andra världskrigets slut, dömdes han efter en helt ny lag i Sverige – hets mot folkgrupp. Åberg blev den första att dömas och domen kallades ”Lex Åberg”.

– Var vi än trampar finns berättelser som påverkat samhället i dag, på gott och på ont. Den här händelsen är ett bra exempel på något som går att härleda till något konkret – lagen om hets mot folkgrupp, säger Marcel Rådström.

Varför just virtuell stadsvandring?

– Inget slår det personliga mötet. Men eftersom vi har ett riksuppdrag och vill nå ut till så många som möjligt är det här det näst bästa. Folk får sig en bild av platsen och kan sätta det i ett sammanhang. Sen har vi försökt hålla historierna lätta och inte så fördjupande. Allt för att kunna nå så många och locka folk till att själva söka vidare efter fakta.

Vilken är din favorithistoria?

– Alla har sin nerv. Einar Åbergs bokhandel är ju gripande, men det finns även mer spänning i form av Rickmanligan som på Östermalm planerade att spränga svenska malmtransporter till Tyskland.

Fakta

Virtuell stadsvandring:

Forum för levande historia är en myndighet under Kulturdepartementet. I myndighetens uppdragsbekrivelse står följande:

  • Informera om Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten.
  • Sträva efter att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde.

I den virtuella stadsvandringen besöks sju platser runt om i Stockholm.

Förutom berättelsen om Einar Åberg finns bland andra den om Hotell Anglais som lät finska flyktingbarn använda rummen som genomgångshem eller om när regeringen stoppade Nya teaterns pjäs om det ockuperade Norge. Den ansågs för kritisk mot Nazityskland.

Länk till stadsvandringen finns här: Virtuell stadsvandring