Erik Halvarsson låser upp takluckan.

Ögonblicket senare befinner han sig ute i det fria.

Här, på taket till ett av husen som ingår i bostadsrättsföreningen Nockebyn 1, har bostadsrättsföreningen låtit installera några av sammanlagt 236 solcellspaneler på föreningens fem hus.

– Det är guldläge, det är bra både för ekonomin och miljön, säger Erik Halvarsson, kassör i föreningen, och syftar på de nyinstallerade solcellspanelerna.

Nockebyn 1 har låtit installera 236 solcellspaneler på föreningens fem hus.

Stefan Källstigen

Enligt Energimyndigheten, som för Mitt i:s räkning tagit fram statistik, slår installationer av solcellsanläggningar just nu rekord i Bromma.

Under fjolåret togs 307 nya solcellsanläggningar i bruk i stadsdelen.

Aldrig tidigare har så många solcellspaneler tagits i bruk i Bromma under ett och samma år.

Går man tillbaka i tiden, till 2016, innan installationer av solcellsanläggningar riktigt tagit fart, åtminstone i Stockholm, installerades 17 solcellsanläggningar i Bromma.

Först 2020 verkar intresset för denna energikälla från ovan ha hettat till ordentlig i huvudstaden.

"I Stockholm har det byggts ganska många solcellsanläggningar efter år 2020", skriver Elin Larsson på myndighetens presstjänst, vars kollega Johan Harrysson hjälpt henne med att ta fram siffrorna.

Ekonomisk investering

I Nockebyhov i Bromma har bostadsrättsföreningen Nockebyn 1 haft flera anledningar till att investera i solceller, enligt Erik Halvarsson.

"Som ekonomiskt ansvarig i föreningen ser jag att solceller minskar föreningens driftkostnader och ökar föreningens intäkter", säger Erik Halvarsson.

Stefan Källstigen

– Som ekonomiskt ansvarig i föreningen ser jag att solceller minskar föreningens driftkostnader och ökar föreningens intäkter, säger han.

Minskat klimatavtryck och stora lån har varit andra skäl.

Med dagens ränteläge har föreningen sett risk för att få höja avgifterna med 20 procent. Tack vare solcellerna och därmed minskade energikostnader räknar föreningen med att kunna hålla nere avgiftshöjningen till tio procent.

Erik Halvarsson säger att bostadsrättsföreningen räknar med att få ut 25 procent av föreningens årsförbrukning av el från de svarta solcellspanelerna, monterade på det här och de fyra andra taken.

Vid tider då solcellerna producerar el som inte förbrukas av föreningens egna hushåll kommer föreningen att sälja el till elnätet och på så sätt tjäna en slant.

Även molniga dagar kan solcellspanelerna fånga in solljus i en omfattning som motsvarar kanske 10–15 procent av hur stor produktionen är en solig dag, enligt Erik Halvarsson.

EU-direktiv

Elin Larsson på Energimyndigheten ser ljust på framtiden för solceller.

– Det visar bland annat EU-direktiv som ställer krav på att där det är möjligt ska det sitta solceller på taken, då i första hand på nya offentliga byggnader, skriver hon.

På längre sikt tror Erik Halvarsson i Nockebyhov att solceller kommer att innebära en bra investering för hans förening. Efter sju år räknar föreningen med att ha fått tillbaka pengarna som investerats.

Solcellerna har en beräknad livslängd på 25 år.

Stefan Källstigen

Därefter är elen som solcellerna producerar en ren vinst för föreningen, solceller som enligt leverantören ska ha en livslängd på 25 år.

– Det är inte omöjligt att solcellerna producerar el längre tid än så, säger Erik Halvarsson.