Min lokala hjälte

9 av 10 får bygga balkong i Vasastan

Patric Angberg är en av många i Vasastan som fixat balkong.
Patric Angberg är en av många i Vasastan som fixat balkong.
Många drömmer om en vår på balkongen och chansen att få bygga är stor – de två senaste åren har staden sagt ja till nio av tio bygglov för balkonger i Vasastan
Samtidigt är reglerna inte glasklara för var och hur man får bygga.
– Det känns lite godtyckligt, säger Patric Angberg som förra året byggde till balkong till sin lägenhet i Vasastan.

Mot Patric Angbergs innergård på Völundsgatan har nu nästan alla grannar fått upp balkonger. Hans egen, med utgång från köket, kom på plats förra året.

– För mig handlar det mycket om ljuset. Med balkong kan man ha dörrar som har glas hela vägen ner till golvet, säger Patric Angberg.

Balkongerna kring gården har samma stil men skiljer sig åt i storlek. Patric fick nöja sig med en balkong som är mindre djup än vad som är standard och han måste också ha ett särskilt insynsskydd mot grannarna.

– Vi ville inte bråka om det men det känns lite godtyckligt för det finns andra här på gården som byggt annorlunda trots samma läge, säger Patric Angberg.

Patric Angberg fixade balkong förra sommaren. Foto: Stefan Källstigen

Svårare att bygga mot gata

Mitt i har gått igenom samtliga bygglovsbeslut från stadsbyggnadskontoret de senaste två åren som gäller nya balkonger och fransk balkonger i innerstan. I Vasastan beviljades 110 av 120 bygglovsansökningar. Ytterligare två ärenden blev delvis godkända.

Thomas Bergstrand, arkitekt med särskilt fokus på balkongprojekt, menar ändå att staden blivit något mer restriktiv under den senaste mandatperioden.

– Det förekommer att nämnden säger nej men att länsstyrelsen sedan ändrar till ett ja. Tidigare var det lite tvärtom, säger han.

Klart är att det är betydligt enklare att få bygga mot gård än mot gata. På Ynglingagatan avslogs till exempel åtta balkonger mot gata med motiveringen att åtgärden skulle vara ovarsam mot 20-talsbyggnaden och inte tog hänsyn till ”stadsbildmässiga” värden.

– Mot gård brukar det inte vara så svårt att få bygga utom i Gamla stan där man i princip inte kan bygga alls. Mot gata däremot krävs det ofta att balkongen är tidstypisk och att den ser ut som original, säger Thomas Bergstrand.

Arkitekt Tomas Bergstrand har specialiserat sig på balkongbyggnationer. Foto: Stefan Källstigen

Fastigheter ska få utvecklas

Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) tycker inte att hanteringen är godtycklig men säger att riktlinjerna ska förtydligas ytterligare. Generellt har staden en tillåtande inställning till balkonger mot gårdar, säger han.

– Ska fastigheter överleva krävs att de kan utvecklas. Det är orimligt att helt förbjuda fastighetsägare att bygga balkonger även på äldre hus.

Mot gaturummet krävs däremot större försiktighet.

– Det har stor påverkan både på gatubilden och byggnadens kulturhistoriska värde. Därför måste det allmänna intresset väga tungt. Bevarandet av stadsbilden mot gården är såklart mindre viktigt då det påverkar färre människor, säger Jan Valeskog.

Det kulturhistoriska värdet är dock inte den enda anledningen till att ett bygglov avslås, säger Magnus Johansson som jobbar på stadsbyggnadskontorets bygglovsavdelning.

– Det kan finnas bestämmelser i detaljplanen som inte tillåter balkonger men det kan också handla om att balkongen innebär att man får insyn i en annan lägenhet vilket kan bedömas vara olägenhet, säger han.

9 av 10 som söker bygglov för balkong får ja av Stockholms stad. Foto: Stefan Källstigen

Alla som vill borde få ha balkong

Patric Angberg i Vasastan säger att han förstår varför det är svårare att bygga mot gata. Men att balkonger skulle förfula eller förvanska fastigheter håller han inte med om.

– Man måste ändå komma ihåg att det bor människor i husen. Jag tycker alla som vill borde få ha en balkong.