Byggnader
 som format Tyresö

Tyresö - från glesbygd och slottet, via sportstugor, villaområden och miljonprogram.
Tyresö - från glesbygd och slottet, via sportstugor, villaområden och miljonprogram.
Från glesbygd med slottet som centrum, via sportstugor, villaområden och miljonprogram till dagens snabba byggtakt.
Mitt i Tyresö har tittat närmare på sex av husen som har format Tyresö till vad det är i dag – och blickar framåt.

Det Tyresö vi känner i dag tar avstamp i markis Lagergrens död på 30-talet. När Tyresögodsets ägor styckades upp växte sportstugeområden – och så småningom villaområden – fram. Men det var på 60- och 70-talet som det tog rejäl fart med miljonprogrammen.

1975 bodde här 29 000 invånare – en femdubbling på tio år.

– Den otroliga expansionen formade Tyresö rejält. Många barnfamiljer flyttade hit till exempel. De stadsplaneringsideal som fanns präglar Tyresö än i dag. Det är ofta rätt breda gator med hus i öar och naturen omkring. Det finns en väldig kvalité i det, men det för också med sig till exempel gator som upplevs omysiga, säger Sara Kopparberg, stadsbyggnadschef.

”Här finns bebyggelse från alla tider. Vi har också en bred variation i upp­låtelseformer och hustyper” Sara Kopparberg, stadsbyggnadschef

Variationen i bebyggelsen utmärker Tyresö, tycker hon.

– Här finns bebyggelse från alla tider. Vi har också en bred variation i upp­låtelseformer och hustyper.

Hon tillägger:

– Lägenhetshusen från 40- och 50-talen som är vanliga i Stockholmsför­orter har vi inte många av här, men desto fler bostäder från 60- och 70-talet.


Läs mer: Här är byggena du ska hålla koll på i Tyresö 2017


Hon kallar utbyggnaden sedan dess ”rätt försiktig”. Men de senaste åren har något hänt. 2014 byggdes över 400 bostäder, vilket inte har varit fallet någon gång de senaste 40 åren, enligt Statistiska centralbyrån. Inte sedan 2004 ­hade antalet ens letat sig över 200.

I år landar summan på runt 400 igen. Flera stora projekt planeras de närmaste åren.

– Byggandet följer konjunkturen. Nu finns en marknad och ett intresse hos byggherrar som gör det möjligt att bygga mycket. Stadsplaneringsidealet att bygga närmare gator öppnar också upp möjligheter att förtäta.

Vad för slags arkitektur får vi se de närmaste åren?

– Tidens bidrag ska vara modern ­arkitektur av hög kvalité med bearbetade fasader och mycket variation. Där det går vill vi ha verksamheter i bottenvåningen.

Hur tar ni avstamp i det gamla när ni planerar nytt?

– Det är viktigt att bevara de värden som finns. Det är vår skyldighet. Vid Granängstorget till exempel vill vi förtäta men låta 60-talsarkitekturen fortsatt synas. Vi vill bygga längs med ­gatan, för att göra den befolkad och skapa en mötesplats.

Hur upplevs Tyresö om tio år?

– Gaturummet kommer att vara mer tryggt, ha mer lokaler och mer liv.


Läs även: Bostadspriserna fortsätter att öka

Fakta

Tyresö slott

Tyresö slottByggdes på 1630-talet på uppdrag av riksrådet Gabriel Oxenstierna för att ersätta det då omoderna medeltida stenhuset. ”Sedan godsets tillkomst under medeltiden och fram till början av 1900-talet har slottet dominerat Tyresöbygden och samtidigt utgjort dess naturliga centrum”, skriver Peter Bratt i boken Tyresö – kulturhistoriska miljöer.

Markis Claes Lagergren köpte godset med slottet 1892 och med hjälp av arkitekten Isak Gustaf Clason byggdes slottet om och till. Claes Lagergren testamenterade slottet till Nordiska museet 1930. Två år senare började det att visas för allmänheten. 1991 blev slottet, dess byggnader och mark ett statligt byggnadsminne. Senare på 90-talet renoverades det.

Fakta

Trollbäcken

Klassisk villa i Sofieberg i Trollbäcken
Har vuxit fram sedan 1910-talet då många flydde Stockholm och arbetare tack vare egnahemsrörelsen kunde ta statliga bostadslån.

Två stora gods fanns i Tyresö – Tyresö och Kumla. 1910 köptes Kumla ­herrgård av det som skulle bli Kumla Egnahemsförening. Tomter styckades upp.

Exploateringen tog ordentlig fart på 30-talet och 40-talet, då byggdes främst villor. Många stockholmare flyttade till Kumla-Hanviken som beskrevs som ”ett av stockholmstraktens vackraste och ur alla synpunkter mest praktiska sportstuge- och villaområden”.

1947 börjar namnet Trollbäcken användas. Några år senare drogs vatten- och avloppsnät ut vilket var starten för en ny förvandling.

Centrum låg då i Trollbäcken som är uppkallat efter bäcken vid Lindals­vägen/Skogsängsvägen.

I dag har området hus från många olika årtionden.

Fakta

Sportstugor

Husen som formade Tyresö, Raksta
Högsta mode på 30- och 40-talet. Bakgrunden var att frilufts- och scoutrörelsen hade vuxit sig stark. Det nya idealet var en naturlig och hälsosam livsstil. Bättre ekonomi och bättre levnadsförhållande gjorde det möjligt för fler att skaffa ett hus.

Sportstugan skulle vara en enkel tillflyktsort för stadsborna året runt.

1932 – två år efter markis Claes Lagergrens död – började tomtförsäljningen av Tyresögodsets marker som mest bestod av berg och skog och ansågs lämplig för fritidshus. Först ut var Strand följt av Trinntorp, Ällmora och Tyresö-Flaten.

I slutet av 50-talet fanns det sportstugor längs kuststräckan mellan Strand och Dyvik. Andra sportstugeområden som Raksta växte upp då.

Fakta

Granängsringen

Granängsringen
Byggdes 1968 och 1969. 1959 klubbades en del av planen för samhället Bollmora. Kommunen ville sätta stopp för fler sportstugor och hade köpt marken kring gårdarna Myggdalen och Bollmora.

Lagändringen Lex Bollmora 1959 gjorde att Stockholm kunde bygga i andra kommuner. Först ut var Bollmora som blev dubbelt så stort jämfört med kommunens ursprungsplan. Först ut var 490 lägenheter i Bollmora berg, ­sedan 1 600 hem under tre år i Granbacken, Nybodaberg och Granängsringen.

Resultatet blev ”dålig boendemiljö med stor omflyttning och så småningom outhyrda lägenheter”, skriver Bratt i boken Tyresö – kulturhistoriska miljöer.

På tio år femdubblades befolkningen i Tyresö. 1985 köpte Tyresö ­Bostäder Ringen som i dag har 932 lägenheter.

Fakta

Krusboda

Krusboda
Ett av Sveriges största grupphusområden. 1 400 bostäder – framför allt radhus, atriumhus och några flerbostadshus – byggdes 1969 till 1974 vid ängar, åkrar och skog på platsen för torpet Krusboda.

Arkitekten Åke Janson ville ”underlätta kontakter människor emellan, att påverka oss till en öppnare, vänligare, hjälpsammare attityd och göra oss medvetna om vårt beroende av andra”. Därför placerade han husen vid gaturummet, la service nära, skapade en miljö för gående och gårdar för lekande barn.

För att arkitekturen inte skulle bli för monoton fick radhusen olika färg, panel och placering av fönster. Många rikare Bollmorabor flyttade till Krusboda och bostadssegregationen ökade.

Kommunen vill bevara områdets karaktär men har inga planer på k-märkning.

Fakta

Tyresö view

Tyresö är Sveriges femte mest snabbväxande kommun.Tyresös nya landmärke stod klart för inflyttning våren 2014. Med sina över 80 meter är huset inte bara Tyresös högsta utan också ett av Stockholms läns högsta bostadshus. Det hamnar på tredje plats efter Kista Torn och Skatteskrapan på Södermalm.

Hög­huset med bostadsrätter är ritat av Archus arkitekter och byggt av Strabag ovanpå Tyresö centrum som samtidigt fick 2 000 kvadratmeter mer yta för handel.

Bollmora centrum invigdes 1965 och bytte 1987 namn till Tyresö centrum efter en folkomröstning. Centrumet får snart ett nytt högt hus.

I år börjar Cutting Edge i Norra Tyresö centrum att ta form. Vid årsskiftet läggs grunden för hyreshuset som ska få 16 våningar. Det är ritat av Semrén & Månsson och ska byggas av Botrygg.