Dubbelt drabbade av bränderna

Lotta Alm tog strid för att återvända till lägenheten men förlorade i hovrätten.
Lotta Alm tog strid för att återvända till lägenheten men förlorade i hovrätten.
10 månader efter branden fick Roland Isaksson beskedet att kontraktet var upphävt.
10 månader efter branden fick Roland Isaksson beskedet att kontraktet var upphävt.
Jeanette, Christer och dottern Sara fick ordna ett nytt boende själva när huset brann.
Jeanette, Christer och dottern Sara fick ordna ett nytt boende själva när huset brann.
Varje år förlorar flera stockholmare sina hyreskontrakt efter bränder.
Mitt i har träffat tre drabbade som berättar hur det är att först förlora sitt hem och sedan rätten att någonsin komma tillbaka.

Den 17 februari 2015 började det brinna i Lotta Alms lägenhet i Viby.

Brandutredningen visade senare att branden med all sannolikhet inte orsakats av försumlighet – utan av ett elektriskt fel i mikrovågsugnen.

Ändå fick hon ett rekommenderat brev från bostadsrättsföreningen där de meddelande att hennes kontrakt hade förfallit. Men Lotta vägrade ge upp och tog strid för att få återvända till lägenheten där hon bott i 17 år.

Hon förlorade dock i tingsrätten, och för två veckor sedan kom domen från hovrätten som släckte det sista hoppet.

– Det är en jättesorg. Jag har fortfarande svårt att sätta ord på det, men en av de värsta sakerna är att vi som stannade kvar som hyresgäster efter ombildningen blev lovade att vi skulle ha samma rättigheter som under Sollentunahems tid, berättar Lotta.

10 månader efter branden fick Roland Isaksson beskedet att kontraktet för lägenheten där han bodde med sönerna var upphävt. Men han fick hjälp av kommunen med att hitta en ny lägenhet.

Branden i radhuslängan på Kavallerigatan i Upplands Väsby den 17 april startade på natten. En av de som hoppade ut genom fönstret på andra våningen var Eddie Lövenås, och trots att han skadade sig i fallet sprang han runt och knackade på fönster för att varna sina grannar.

”Jag har inte bara straffats med ett livslångt handikapp, nu är jag även bostadslös.”

Roland Isaksson

Ett par veckor senare prisades han för sin insats av Attunda brandkår, men från bostadsrättsföreningen som familjen hyrde av fick de beskedet att även kontraktet gått upp i rök tio månader senare.

– Det här har förändrat hela mitt liv. Jag har inte bara straffats med ett livslångt handikapp, nu är jag även bostadslös, säger pappan Roland Isaksson som fortfarande lever med kronisk smärta och nedsatt funktion i ryggen och ena foten.

För Roland och hans två söner tog historien dock en oväntad vändning. Efter ett par veckor blev han uppringd av det kommunala bostadsbolaget Väsbyhem som erbjöd familjen ett förstahandskontrakt.

Den turen har inte Lotta Alm haft.

Lokaltidningen Mitt i tog kontakt med Sollentunahems vd Martin Linfors för att fråga hur han ser på Väsbyhems agerande, och vilka möjligheter han har att göra det samma för Lotta.

– Generellt finns det en möjlighet för mig som vd att göra ett undantag när det gäller tilldelningen av lägenheter. Men det finns många människor med ömkansvärda skäl, och när det gäller behovsprövningar förlitar vi oss på socialkontoret, de är bäst på den typen av bedömningar, säger Martin Lindfors.

Hur skulle ni agera om det var en av era hyresgäster?

– Det är en hypotetisk fråga, men vi skulle säkert göra allt för att hyresgäster hos oss skulle erbjudas ett nytt kontrakt i vårt bestånd så snart som möjligt om deras hem brändes ut, säger Martin Lindfors.

Jeanette, Christer och dottern Sara hade bott i huset i 23 år när det brann och de förlorade besittningsrätten. De fick ordna ett nytt boende på egen hand.

Familjen Lidén i Upplands-Bro drabbades av samma öde 2015. När villan de hyrde brann ner förföll kontraktet, och plötsligt stod de utan bostad efter 23 år som hyresgäster. Även de fick skaffa ett nytt boende på egen hand.

– Vi fick ingen hjälp av kommunen, men nu har vi hittat ett ställe och landat ordentligt, berättar Christer Lidén.