Så dyrt är det att bo på Södermalm

Petter Nyman, 26, började spara till kontantinsatsen redan i gymnasiet.
Petter Nyman, 26, började spara till kontantinsatsen redan i gymnasiet.
För fem år sedan räckte en lärar- eller undersköterskelön för att flytta in på Södermalm. Idag är de portade från den allt extremare bostadsmarknaden – med rekordhöga kvadratmeterpriser och skenande andrahandshyror.

Vill du köpa en lägenhet i Stockholms innerstad får du räkna med att hosta upp en rejäl kontantinsats. Det visste Petter Nyman, 26, som sedan ett år tillbaka bor i en bostadsrätt på Maria Prästgårdsgata. Han började spara ihop pengar redan under gymnasiet.
– Jag fick ihop så att jag hade en handpenning till en lägenhet i Årsta som jag köpte tillsammans med före detta partner. Sedan kunde jag göra en tillräckligt stor vinst på den för att ha råd med lägenheten jag bor i nu.

En etta för 3,1 miljoner

Prisökningarna har visserligen bromsat in i innerstan det senaste året. Men på fem år är ökningen drastisk och det krävs allt högre inkomster för att ha råd med en bostadsrätt.

Idag kostar en lägenhet i snitt 88 000 kronor per kvadratmeter på Södermalm – en ökning med 62 procent sedan 2011. I mindre lägenheter är kvadratmeterpriset ännu högre och en etta på 30 kvadrat ligger på runt 3,1 miljoner. För att få ett lån till en sådan krävs – utöver insatsen på omkring 465 000 kronor – en inkomst upp mot 30 000.


Läs mer: De yrkesgrupperna har råd att köpa lägenhet i innerstan.


Maggie Svensen har bott i sin bostadsrätt i Tanto i 31 år och hon skulle inte har råd att köpa den idag.

– Om det skulle gå dåligt får jag hyra ut ett rum och bo i vardagsrummet. Jag är konstnär och har jättedålig pension. Man får njuta så länge det går.

Bostadspriserna stiger i Stockholm

Maggie Svensen har bott i Tanto i 31 år och hon skulle inte ha råd att köpa den idag. Foto: Pekka Pääkkö

Svårt för barnfamiljer

För barnfamiljer med normala inkomster kan det därför vara omöjligt att bo kvar innanför tullarna om de vill flytta till något större.
– För många unga människor blir det svårt, i många fall får man lägga ner drömmen om att bo i innerstan, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Medelålders par med två bra löner och utflugna barn ligger bättre till hos banken. De har också ofta med sig kapital som de samlat på sig under en tidigare bostadskarriär.
– Men de flesta får nog vara kreativa och hitta bostäder utanför innerstan.

Hyresrätten som ett alternativ

För den som inte har kan låna till bostadsrätt är hyresrätten ett alternativ. Men också de har blivit dyrare. Även om hyran för gamla lägenheter inte stigit så mycket drar nyproduktionen upp priset. Samtidigt krävs ofta en inkomst på tre eller fyra gånger hyran för att få kontrakt, ett krav som nyligen har tagits bort i allmännyttan.

Det gör dock inte så stor skillnad eftersom allmännyttan bara äger omkring en tiondel av hyreslägenheterna i innerstan.

Enligt de senaste siffrorna från bostadsförmedlingen var snitthyran för en nyproducerad etta på 35 kvadratmeter 6 800 kronor.

För att få hyra den krävs alltså en inkomst kring 24 000 kronor.

Hyr i andra hand – en dyr affär

Samtidigt är det få förunnat att ha så många dagar i bostadskön att ett förstahandskontrakt i innerstan är realistiskt att vänta på. Då blir andrahandsmarknaden det alternativ som återstår.

Här är priserna betydligt högre, visar ny statistik från Blocket. Snitthyran för en etta ligger på 10 000 kronor, en ökning med 4 000 sedan 2011.
Det går att ha råd med det om man tjänar lite. Men den som bara tjänar 21 000 kronor måste då vara beredd att leva på existensminimum och får inte mycket över till annat.

”En idiotisk lagstiftning” – bostadsborgarrådet Ann-Margrethe Livh (V)

Bostadsborgarrådet Ann-Margrethe Livh (V) tycker att andrahandshyrorna i Stockholm är ”skandalösa”.
– Det beror på en idiotisk lagstiftning. Hyr du ut din bostadsrätt och tar ut oskälig hyra har inte hyresgästen någon möjlighet att få tillbaka pengarna som de har via hyresnämnden om de hyr en hyresrätt, säger hon.

Hon har därför gjort påstötningar mot regeringen för att skärpa reglerna för andrahandsuthyrningen av just bostadsrätter.
– Men vi har inte fått någon respons, säger hon.

Hur ska man minska segregationen på bostadsmarknaden i Stockholm?
– Det finns inga snabba åtgärder. Föst måste vi se till att det finns en del allmännytta kvar med överkomliga hyror och att inte en enda av de lägenheterna omvandlas så att vi inte förlorar dem också. Sedan handlar det självklart om att bygga nya lägenheter. Jag önskar mig en statlig bostadspolitik så att även privata företag kan bygga lägenheter med lägre hyror, säger hon.

För lite mark i innerstan

Stadens kommunala bostadsbolag har nyligen påbörjat en satsning på så kallade Stockholmshus, hus som är just billigare att bygga och på så sätt innebär lägre hyror. Men satsningarna har förbehållits ytterstan. Att bygga i innerstan blir för dyrt enligt henne.
– Husen bygger på att det inte är några dyra markarbeten, vi bygger till exempel i Solberga och i Tensta där det är platt och marken redan är förberedd. Det är svårare i innerstan, där finns inte så mycket mark.