Så dyrt är det att bo i Vasastan

Kent Carlsson tycker synd om sina elever som har svårt att hitta någonstans att bo.
Kent Carlsson tycker synd om sina elever som har svårt att hitta någonstans att bo.
För fem år sedan räckte en lärar- eller undersköterskelön för att flytta in i Vasastan. Idag är de portade från den allt extremare bostadsmarknaden – med rekordhöga kvadratmeterpriser och skenande andrahandshyror.

När Kent Carlsson för 33 år sedan flyttade in i sin lägenhet på Frejgatan var läget på bostadsmarknaden ett helt annat.  Han hade kommit hit från Kalmar och fått jobb på Folkoperan som då låg i en gammal bio på Roslagsgatan. I bostadsföreningen fanns flera konstnärer, musiker och skådespelare.

I dag är det betydligt svårare för den som har låga inkomster att ha råd med en bostad innanför tullarna.
– Som musiker skulle man inte ha en chans, det ser jag på vilka som flyttat in i huset de senaste tio åren. Det är inte en enda konstnär eller musiker. Jag undervisar på Musikhögskolan och tycker väldigt synd om studenterna. De har kommit in på sin drömutbildning, men hittar ingenstans att bo om de inte betalar enorma andrahandshyror.

Bostadspriserna stiger i Stockholm. Josephine Sidoli Gribbe

Josephine Sidoli Gribbe har gjort en medveten bostadskarriär och bytt lägenhet tio gånger sedan hon hon flyttade hemifrån. ”Målet är att få så stort som man egentligen skulle behöva. Kanske en femma till mig, min man och våra två barn. Nu har vi en trea.”

En etta för 3,7 miljoner

Prisökningarna har visserligen bromsat in i innerstan det senaste året. Men på fem år är ökningen drastisk och det krävs högre inkomster för att ha råd med en bostadsrätt. I dag kostar en lägenhet i snitt 96 000 kronor per kvadratmeter i Vasastan – en ökning med 53 procent sedan 2011.

I mindre lägenheter är kvadratmeterpriset ännu högre och en etta på 30 kvadrat ligger runt 3,7 miljoner. För att få lån till en sådan krävs utöver insatsen på omkring 550 000 kronor en inkomst upp mot 35 000.

Svårt för barnfamiljer

För barnfamiljer med normala inkomster kan det därför vara omöjligt att bo kvar innanför tullarna om de vill flytta till något större.
– För många unga människor blir det svårt, i många fall får man lägga ner drömmen om att bo i innerstan, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Medelålders par med två bra löner och utflugna barn ligger bättre till hos banken. De har också ofta med sig kapital som de samlat på sig under en tidigare bostadskarriär.
– Men de flesta får nog vara kreativa och hitta bostäder utanför innerstan.

Hyresrätten som ett alternativ

För den som inte har kan låna till bostadsrätt är hyresrätten ett alternativ. Men också de har blivit dyrare. Även om hyran för gamla lägenheter inte stigit så mycket drar nyproduktionen upp priset. Samtidigt krävs ofta en inkomst på tre eller fyra gånger hyran för att få kontrakt, ett krav som nyligen har tagits bort i allmännyttan.

Det gör dock inte så stor skillnad eftersom allmännyttan bara äger omkring en tiondel av hyreslägenheterna i innerstan.

Enligt de senaste siffrorna från bostadsförmedlingen var snitthyran för en nyproducerad etta på 35 kvadratmeter 6 800 kronor.

För att få hyra den krävs alltså en inkomst kring 24 000 kronor.

Hyr i andra hand – en dyr affär

Samtidigt är det få förunnat att ha så många dagar i bostadskön att ett förstahandskontrakt i innerstan är realistiskt att vänta på. Då blir andrahandsmarknaden det alternativ som återstår.

Här är priserna betydligt högre, visar ny statistik från Blocket. Snitthyran för en etta ligger på 10 000 kronor, en ökning med 4 000 sedan 2011.
Det går att ha råd med det om man tjänar lite. Men den som bara tjänar 21 000 kronor måste då vara beredd att leva på existensminimum och får inte mycket över till annat.

”En idiotisk lagstiftning” – bostadsborgarrådet Ann-Margrethe Livh (V)

Bostadsborgarrådet Ann-Margrethe Livh (V) tycker att andrahandshyrorna i Stockholm är ”skandalösa”.
– Det beror på en idiotisk lagstiftning. Hyr du ut din bostadsrätt och tar ut oskälig hyra har inte hyresgästen någon möjlighet att få tillbaka pengarna som de har via hyresnämnden om de hyr en hyresrätt, säger hon.

Hon har därför gjort påstötningar mot regeringen för att skärpa reglerna för andrahandsuthyrningen av just bostadsrätter.
– Men vi har inte fått någon respons, säger hon.

Hur ska man minska segregationen på bostadsmarknaden i Stockholm?
– Det finns inga snabba åtgärder. Föst måste vi se till att det finns en del allmännytta kvar med överkomliga hyror och att inte en enda av de lägenheterna omvandlas så att vi inte förlorar dem också. Sedan handlar det självklart om att bygga nya lägenheter. Jag önskar mig en statlig bostadspolitik så att även privata företag kan bygga lägenheter med lägre hyror, säger hon.

För lite mark i innerstan

Stadens kommunala bostadsbolag har nyligen påbörjat en satsning på så kallade Stockholmshus, hus som är just billigare att bygga och på så sätt innebär lägre hyror. Men satsningarna har förbehållits ytterstan. Att bygga i innerstan blir för dyrt enligt henne.
– Husen bygger på att det inte är några dyra markarbeten, vi bygger till exempel i Solberga och i Tensta där det är platt och marken redan är förberedd. Det är svårare i innerstan, där finns inte så mycket mark.