Min lokala hjälte

Drömkyrkor och funkisparadis -Arkitekterna som formade Vallentuna

Åbybergskyrkan, 1977, Roland Hedenström (kallad "Drömkyrkan")
Den åttkantiga byggnaden Åbybergskyrkan är väl synlig från Angarnsvägen strax efter att man kommer från rondellen och kör ner på väg 268 mot Vallentuna centrum. 
Tittar man på kommunens bygglovshandlingar ser det ut som om Stocksundsarkitekten Bo Grefberg ritat kyrkan. Men det stämmer inte. Den som verkligen höll i pennan var arkitekt Roland Hedenström, numera pensionerad. Hedenström var vid den här tiden anställd i Bo Grefbergs firma.
Kyrkan har en speciell historia. Roland Hedenström drömde nämligen exakt hur kyrkan skulle se ut innan han ritade den. I drömmen, berättar han, stod han på kommunens bygglovskontor för att lämna in ritningen. Han kunde granska ritningen i detalj.
När han vaknade skred han till verket direkt och gjorde ritningen till kyrkan enligt drömmen.
Åbybergskyrkan, 1977, Roland Hedenström (kallad "Drömkyrkan") Den åttkantiga byggnaden Åbybergskyrkan är väl synlig från Angarnsvägen strax efter att man kommer från rondellen och kör ner på väg 268 mot Vallentuna centrum. Tittar man på kommunens bygglovshandlingar ser det ut som om Stocksundsarkitekten Bo Grefberg ritat kyrkan. Men det stämmer inte. Den som verkligen höll i pennan var arkitekt Roland Hedenström, numera pensionerad. Hedenström var vid den här tiden anställd i Bo Grefbergs firma. Kyrkan har en speciell historia. Roland Hedenström drömde nämligen exakt hur kyrkan skulle se ut innan han ritade den. I drömmen, berättar han, stod han på kommunens bygglovskontor för att lämna in ritningen. Han kunde granska ritningen i detalj. När han vaknade skred han till verket direkt och gjorde ritningen till kyrkan enligt drömmen.
Vallentuna kulturhus, 2012, Lars Gauffin
En av tankarna med Vallentuna kulturhus var att samla den spetiga och konstiga bebyggelsen i Vallentuna centrum kring någonting. Arkitekten Lars Gauffin fick uppdraget att vara byggnadens huvudarkitekt efter en tävling.
Huset har fått uppmärksamhet långt utanför Vallentuna. I biblioteket, kulturrummet  och den generösa utställningslokalen har kulturlivet i Vallentuna fått en knuff framåt. Dessutom är huset en mötesplats för många. 2013 fick huset Stockholms hembygdsförbunds nybyggnadspris.
Vallentuna kulturhus, 2012, Lars Gauffin En av tankarna med Vallentuna kulturhus var att samla den spetiga och konstiga bebyggelsen i Vallentuna centrum kring någonting. Arkitekten Lars Gauffin fick uppdraget att vara byggnadens huvudarkitekt efter en tävling. Huset har fått uppmärksamhet långt utanför Vallentuna. I biblioteket, kulturrummet och den generösa utställningslokalen har kulturlivet i Vallentuna fått en knuff framåt. Dessutom är huset en mötesplats för många. 2013 fick huset Stockholms hembygdsförbunds nybyggnadspris.
Tunahuset, 1972, Torbjörn Landström
Tunahuset, längs Banvägen är ett av de fyra stora hus som ringar in centrum: Tunahuset, Torghuset, Tärningen och Alléhuset. Tunahuset ses ofta som ett dåligt exempel på 1970-talets arkitektur.  Huset ligger som en kloss mellan tåget och centrum, besökare får lätt intrycket av att de kommer till baksidan av någonting. Butikerna i husets bottenplan ligger nämligen på andra sidan. 
Arkitekten Torbjörn Landström är anonym men han var djupt involverad i skapandet av det sena 1900-talets Vallentuna. Han låg gjorde en hel del planarbete i Vallentuna centrum och möjliggjorde för bebyggelse av flerbostadshus. Han ligger också bakom en bakom planering i Östra Bällsta och Karlbergsområdet, bland annat såg han till att lekparker och gångvägar byggdes.
Tunahuset, 1972, Torbjörn Landström Tunahuset, längs Banvägen är ett av de fyra stora hus som ringar in centrum: Tunahuset, Torghuset, Tärningen och Alléhuset. Tunahuset ses ofta som ett dåligt exempel på 1970-talets arkitektur. Huset ligger som en kloss mellan tåget och centrum, besökare får lätt intrycket av att de kommer till baksidan av någonting. Butikerna i husets bottenplan ligger nämligen på andra sidan. Arkitekten Torbjörn Landström är anonym men han var djupt involverad i skapandet av det sena 1900-talets Vallentuna. Han låg gjorde en hel del planarbete i Vallentuna centrum och möjliggjorde för bebyggelse av flerbostadshus. Han ligger också bakom en bakom planering i Östra Bällsta och Karlbergsområdet, bland annat såg han till att lekparker och gångvägar byggdes.
Allévägen, 1952
Byggherren Kalle Johansson som står bakom husen på Allévägen bars av en tanke, tydligt präglad av folkhemmets idéal. Han brukade säga att han själv skulle vilja bo i alla de lägenheter som hans förtag byggde. Hans affärsidé var att jobba nära tillsammans med skickliga hantverkare för att kunna garantera bra bostäder i slutänden. Han har byggt många hus i Uppsala. Men på Allévägen gör han alltså ett litet nedslag i Vallentuna.
Allévägen var förut paradgatan som skulle löpa ner mot och även ha fri sikt mot Vallentuna station.
Allévägen, 1952 Byggherren Kalle Johansson som står bakom husen på Allévägen bars av en tanke, tydligt präglad av folkhemmets idéal. Han brukade säga att han själv skulle vilja bo i alla de lägenheter som hans förtag byggde. Hans affärsidé var att jobba nära tillsammans med skickliga hantverkare för att kunna garantera bra bostäder i slutänden. Han har byggt många hus i Uppsala. Men på Allévägen gör han alltså ett litet nedslag i Vallentuna. Allévägen var förut paradgatan som skulle löpa ner mot och även ha fri sikt mot Vallentuna station.
Norrgården, 1967 och Sörgården, 1971, Ernst Grönwall
Norrgården och Sörgården var Vallentunas första och största samlade bebyggelse med flerfamiljshus. En del av miljonprogrammet om man så vill. Trevåningshusen med sina generösa balkonger och stora, litet platta gårdar är populära än idag. 
Kanske för att de ritades av den kände arkitekten Ernst Grönwall, 1906-1996. Grönwall är känd för att ha ritat biograf Draken på Fridhemsplan och Maximteatern på Östermalm. Han ritade också flertalet bostäder. Till exempel i Farsta strand och Bagarmossen. Hans ideal var funktionalismens.
Norrgården, 1967 och Sörgården, 1971, Ernst Grönwall Norrgården och Sörgården var Vallentunas första och största samlade bebyggelse med flerfamiljshus. En del av miljonprogrammet om man så vill. Trevåningshusen med sina generösa balkonger och stora, litet platta gårdar är populära än idag. Kanske för att de ritades av den kände arkitekten Ernst Grönwall, 1906-1996. Grönwall är känd för att ha ritat biograf Draken på Fridhemsplan och Maximteatern på Östermalm. Han ritade också flertalet bostäder. Till exempel i Farsta strand och Bagarmossen. Hans ideal var funktionalismens.
Varför ser centrala Vallentuna ut som det gör?
Mitt i har gått på en rundvandring bland 1900 och 2000-talsbebyggelsen kring Vallentuna centrum och sökt svar på frågan varför de byggde som de gjorde.

(OBS! Texten om Åbybergskyrkan är annorlunda än i papperstidningen, då Vallentuna kommunen lämnat ut en felaktig uppgift om arkitekt).



Vikingatiden i all ära. Vallentuna har också en intressant modernare historia.
Det är viktigt att känna till historien nu när centrala Vallentuna är inne i en intensiv utveckling, tycker Isa Lindqvist, antikvarie på Vallentuna kommun. Lär känna historien är hennes råd till politiker och byggherrar.
– Och låt arkitekten följa med genom hela bygget, låt inte samarbetet ta slut med en ritning, säger hon.
” Centrala Vallentuna har det senaste seklet gått från ren bondebygd till ett stationssamhälle med förindustriell produktion (tegelbruket som låg där gymnasiet ligger idag) via en mindre trädgårdsstad till ett pendlarsamhälle och förort i Stockholmsregionen”.
Så står det på Vallentuna kommuns kulturmiljöwebb.
Här finns en del av svaret till varför bebyggelsen i centrala Vallentuna ser ut som den gör.
Här har lager på lager av 1900-talshistoria lagt sig på varandra. När kommunen stått inför en ny epok har man gjort allt för att sudda spåren av den föregående. Därför har bebyggelsen blivit rätt så spretig.
Under början och mitten av 1900-talet ville man gestalta folkhemmets ideal. En trädgårdsstad med villor växte fram, längs paradgatan Allévägen som löpte ned mot stationen byggdes rejäla arbetarbostäder och egnahem.
På 1970-talet etablerade sig Vallentuna som en av många pendlarorter. Moderna, praktiska byggnader uppfördes i centrum. Inte alltid helt lyckat. Tunahuset på Banvägen mitt emot stationen täppte till exempel för den fria sikten mot Allévägen. Villastaden revs senare utan pardon – trots protester.
– Generellt kan det vara svårt att få gehör för kulturmiljöfrågor, säger Isa Lindqvist.
En sak har man dock alltid värderat högt – Vallentuna kyrka. Dess placering mitt i ”byn” är en del av svaret på varför Vallentuna inte växte på höjden på 1960- och -70 talen.
– Vallentuna kyrka har alltid fått vara tongivande vad gäller höjden på bebyggelsen. Kyrkan är ett viktigt landmärke, då som nu, och det är den som ska få dominera, säger Isa Lindqvist.
Hur ska man tänka när man bygger nu?
– Anpassa volym och skala till naturliga förutsättningar men också till befintlig bebyggelse. Visst går det att bygga högt, men inte var som hels