Stadsdelen som bröt mot alla regler

Monika Patz Strömstedt har bott i området ända sedan det byggdes.
Monika Patz Strömstedt har bott i området ända sedan det byggdes.
Utländska besökare stod på kö när Grimstaby var nytt.
40 år senare känns den bilfria och småskaliga stadsdelen fortfarande modern.

– Det var en fantastisk upplevelse att flytta in här. Det var en riktig by med skolor, förskolor, affär, post och bibliotek, säger Monika Patz Strömstedt som flyttade hit redan 1979.

I dag är hon ordförande i bostadsrättföreningen och tar med tidningen på en rundvandring i Grimstaby.

– Här är torget i byn och här har Åsa Jinder spelat. Vi har haft många uppträdanden här genom åren. Torget skulle jag vilja utveckla, säger Monika Patz Strömstedt samtidigt som klockan på Breddenskolan ringer in eleverna efter rast ute i pulkabackarna.

UPVÄ Grimstaby 4616, Det speciella bostadsområdet Grimstaby fyller 40 år.

Husen i Grimstaby är byggda i olika höjd och färgglatt målade. Foto: Oliver Lindkvist

Husen i Grimstaby är målade i olika färger och har varierande höjd. Gatorna är smala och bilfria. Fruktträden är många eftersom det tidigare fanns många handelsträdgårdar i området.

Den ursprungliga tanken var att ingen skulle behöva lämna Grimstaby för att uträtta de vardagliga sysslorna.

Stadsdelen väckte det stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands när den stod klar och besökarna stod på kö.

– Det var japaner, japaner, japaner, säger Monika Patz Strömstedt och skrattar.

– De kom även folk från Australien och övriga Europa. Det var en strid ström av delegationer.

UPVÄ Grimstaby 4616, Det speciella bostadsområdet Grimstaby fyller 40 år.

Huvudgatan i Grimstaby kallas E4 för alla högstadieelever som springer ner till kiosken från skolan när det är rast. Foto: Oliver Lindkvist

Grimstabys arkitektur var för sin tid synnerligen radikal i Sverige. Det hade inte gått lång tid sedan riksdagen hade fattat beslut om att bygga en miljon bostäder åren 1965 – 1974 vilket resulterade i att nya höghusområden i betong växte fram över landet.

Håkan Brunnberg, arkitekten bakom Grimstaby, beskriver Grimstaby som en skarp reaktion mot miljonprogrammet.

– Här var det småskaligt, alla fick sin egen trädgård och det skulle vara charmigt. Charmigt – det var ett ord som inte fanns i svensk stadsbyggnad på den tiden, säger Håkan Brunnberg.

En annan sak som gjorde Grimstaby speciellt var att alla bostäder var hyresrätter och att det var det kommunala bostadsbolaget Väsbyhem som initierade hela projektet med dåvarande vd:n Kewe Glemne i spetsen.

– Grabbarna på Väsbyhem lyckades mot alla odds. Grimstaby bröt mot alla rådande normer. Vi byggde lägenheter ovanpå skolan men skolbyggnader var hårt reglerade av dåvarande Skolöverstyrelsen så vi gick miste om statligt stöd, säger Håkan Brunnberg.

Även inom arkitektkåren fanns stor skepsis.

– Vi arkitekter fick mycket skit för att det var för gulligt och att det skilde sig för mycket från det gängse.

UPVÄ Grimstaby 4616, Det speciella bostadsområdet Grimstaby fyller 40 år.

När stadsdelen byggdes var många skeptiska men när det var klart hyllades området. Foto: Oliver Lindkvist

Det har nu gått 40 år sedan Grimstaby byggdes och samhällets utveckling har gjort avtryck även här. Posten och biblioteket har stängt igen för länge sedan och flera lokaler står idag tomma. Bostadsföreningen, som köpte lägenheterna från Väsbyhem 2008, vill fylla lokalerna med fler bostäder.

– Det fanns en större gårdsgemenskap tidigare och man hade koll på varandras barn. Så är det inte riktigt längre. Samtidigt är området fortfarande väldigt attraktivt och priserna har gått upp, säger Monika Patz Strömstedt.

Och fortfarande finns ett serviceutbud här som de flesta andra liknande områden bara kan drömma om. Småskaligheten och de bilfria gatorna känns i allra högsta grad moderna.

– Skulle tankarna från det här området kunna tas upp igen vore det jättepositivt, säger arkitekten Håkan Brunnberg.