Min lokala hjälte

Nya Solna ska bli mer stadsmässigt

I kvarteret Slingan, West Side Solna som byggherren SSM kallar det, byggs 266 lägenheter.
I kvarteret Slingan, West Side Solna som byggherren SSM kallar det, byggs 266 lägenheter.
Kvarteret Hörnan vid Frösundaleden blir bullerskyddande kontor för bostäderna bakom.
Kvarteret Hörnan vid Frösundaleden blir bullerskyddande kontor för bostäderna bakom.
Totalisatorn 6 kallas huset med 63 lägenheter som byggs i Nya Ulriksdal.
Totalisatorn 6 kallas huset med 63 lägenheter som byggs i Nya Ulriksdal.
Så här ska kvarteret Klacken, på gamla Råsundastadion, med 340 lägenheter se ut.
Så här ska kvarteret Klacken, på gamla Råsundastadion, med 340 lägenheter se ut.
Kvarteret Skalden i Ingenting får 266 lägenheter.
Kvarteret Skalden i Ingenting får 266 lägenheter.
Kvarteret Poeten, som ligger intill Skalden, får 220 lägenheter.
Kvarteret Poeten, som ligger intill Skalden, får 220 lägenheter.
Hundratals nya bostäder ska börja byggas 2017.
De senaste åren har Solna stramat åt tyglarna för vad man "får" bygga – det som nyproduceras ska vara stadsmässigt och mer innerstadslikt.
Gamla Råsunda är stilförebilden när det nya Solna planeras.

Under hösten röstades kvarteret Slottet i Råsunda fram som Solnas vackraste hus av er läsare. Huset har tidigare hyllats av kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M), som en stil värd att bygga vidare på när Solna växer.

Flera av de byggen som planerar att starta under 2017 är, om inte kopior, så ändå inspirerade av samma urbana känsla som finns i Gamla Råsunda, menar Ann-Christine Källeskog, stadsarkitekt i Solna.

I hennes roll ingår att bevaka att det som byggs följer de kvalitéer som staden beslutat om. En kvalitet är bland annat stadsmässighet, menar hon.

Vad är det som gör något stadsmässigt?

– Det beror ju på hur man bygger, men i exemplet Klacken och Hörnan så bygger man ju ända ut mot gatan, med entréer från trottoaren. Det knyter an till Gamla Råsunda som ju är likt innerstan. Det är den karaktären vi vill ha, inte punkthus som i Skytteholm, säger hon.

Solna brukar, till skillnad från Sundbyberg som är mer sammanhållet, beskrivas som öar av bostäder. Varje stadsdel är en egen del.
Framöver ska Solna bli mer ihopkopplat.

– Det finns en tydlig inriktning för framtiden hur vi ska bygga, att komma ifrån 60-70-talets ideal med trafikseparering och gångtunnlar. Det har kvalitéer det också, men det handlar mycket om att bygga ihop staden nu. Precis som Råsunda och innerstan, att det hänger ihop, inte att vi har gator som slutar i en vändplan, säger Ann-Christine Källeskog.

Får ni mycket synpunkter på det som byggs?

– Både ja och nej. Det nya Telenorhuset som byggs vid Frösundaleden, där har jag haft kontakt med medborgare som inte tycker att det är snyggt. Men jag tror att det kommer att bli jättebra.

– I kvarteret Motorn har vi två förslag uppe, ett i tegel som är mer modernt, och ett mer klassiskt. De flesta gillar vårt klassiska förslag. Man möter verkligen alla typer av synpunkter.

Hur mycket kan staden påverka det som byggs?

– Vi kan stoppa sådant som inte överensstämmer med de kvalitéer vi har beslutat om. Jag ser min roll som en länk mellan plan och bygglov. Jag ska se till att det vi varit överens med byggherrarna om i planskedet genomförs. Det förekommer att byggherrar kommer tillbaka med projekt där kvalitéerna är borta, exempelvis när det i stället för puts blir det betongelement. Lägger man fram ett sånt förslag kan vi säga att ”nej det passar inte in i Råsunda, det håller inte den kvalitet vi vill ha”, säger Ann-Christine Källeskog.