Så klarar du dig när krisen kommer

Ta skydd bordet, guide till när krisen kommer. Krislåda
Ett bra tips är att sätta sig under bordet hemma, med en filt över. På så vis får du ett skönt tält när värmen försvinner.
Anna Torndahl, Försvarsutbildarna visar upp en radio med inbyggd ficklampa som drivs av en dynamo.
Anna Torndahl, Försvarsutbildarna visar upp en radio med en inbyggd ficklampa som drivs med en dynamo. Det är en mycket användbar pryl när elen slås ut vid exempelvis ett snöoväder.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB menar att vi alla måste vara bättre rustade för eventuellt krig.
När krisen kommer är det vi medborgare som får ta smällen.
Mitt i:s reporter Johan Thornton åkte på snabbkurs och fick snart inse hur illa det kommer att gå för honom när samhället kollapsar.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB gick i veckan ut med en uppmaning till Sveriges kommuner: Ni måste rusta er bättre för ett eventuellt krig. På Mitt i:s redaktion väcktes tanken om krishantering redan när snön föll som värst i mitten av november och vi stockholmare stod lamslagna: Busstrafiken ställdes in, matvaror kom inte fram till butikerna och bilar övergavs mitt på E4:an.

Vi åkte till Östermalm,  till Försvarsutbildarnas stora kontor på Karlavägen. Frivilligorganisationen håller just nu i kurser för hur vi ska klara oss bättre om och när viktiga samhällsfunktioner slås ut. Jag är här för att få lite hjälp. Som storstadsbo med tummen mitt i handen är jag tydligen sämst rustad i hela Sverige när samhället skakas om, enligt  Anna Torndahl, samordnare för krisberedskap.

Stan är sämst

Novembers  snösmocka är ingenting jämfört med hur det skulle kunna se ut om vi var utan el i ett par veckor: Inget internet och mobiltelefonerna skulle bli värdelösa. Vi skulle även bli utan vatten och värme. Vid en kris, eller samhällstörning , måste vi i princip klara oss själva.

– Samhällets resurser sätts framför allt in för att hjälpa sjuka, svaga och äldre. Vi andra får klara oss bäst vi kan. Problemet är att vi är illa rustade för det, eller för att tala klarspråk, riktigt dåliga på det.

Jag hostar till. I stan känns det ju rätt tryggt. Södermalm där jag bor är väl hela Sveriges mittpunkt, försöker jag. Det borde väl vara det perfekta stället att vara på om och när krisen kommer?

– Tvärtom. Det är i urbana områden vi är som mest utsatta, säger Anna.

 

 

Fakta

10 måsten i krislådan

Ficklampor med extra batterier Pannlampa och gravljus (som inte tar så mycket plats och brinner i flera dagar) är också bra.

Vatten Ha dunkar med vatten i förrådet som du byter ut då och då. Eller lägg nästan fulla petflaskor med vatten i kylen.

Elddon Tändstål, tändstickor eller en tändare. Skaffa en stormsäker tändare som fungerar i alla väder.

Analog radio FM-radio så att du kan få information om läget. Internet är inte att lita på tydligen.

Kniv En bra kniv är ett måste. Ett metspö kan också vara bra om krisläget håller i sig. Ha en metkrok eller två redo.

Stormkök Eller ännu bättre ett gasolkök, eftersom det passar bättre för inomhusbruk. Bränsle behövs också.

En av marknadens lättaste gasolbrännare.

Apotek Ett litet apotek, med förstahjälpen-saker. Förband och plåster, salvor, handsprit – och eventuella mediciner du tar.

Mat Gryn av olika slag är bra. Även choklad, annars tycker experterna att vi alltid ska ha lite extra av det vi gillar att äta.

Silvertejp För att laga saker. Med en bra silvertejp kan du laga allt från dina kläder till dina vattendunkar och så vidare.

På landet har du nog tillgång till en vedeldad spis, kamin eller liknade för att hålla värmen, menar hon. Du har närmare till en egenborrad brunn eller andra vattenkällor och har förmodligen mer proviant hemma eftersom det är längre att åka till affären.

Så vad kan vi som har 7-Eleven runt knuten göra? Först och främst: Ladda en krislåda hemma, med batterier, ficklampor, en radio och kanske en godisbit för att hålla humöret uppe. Men för ett längre elavbrott måste lådan utvidgas så att vi kan laga mat, koka vatten och hålla oss varma.

Samarbeta gärna

Ska vi alla börja tänka som preppers nu då? De som aktivt förbereder sig på att klara sig själva, när samhällets infrastruktur kollapsar till följd av klimatförändringar, arméinvasion av främmande makter eller terrorism?

– Den stora skillnaden är att preppers isolerar sig, och ser om sitt eget hus, medan jag menar att vi har allt att vinna på att samarbeta med varandra, säger Anna.

Hon och ett gäng kompisar har redan bestämt att de ska flytta ihop om något mer allvarligt skulle hända. Dels för att dela på bördan i vardagen, men också för att det blir lättare att hålla värmen om man är fler.

Anna Torndahl på Försvarsutbildarna gör upp eld med ett niovoltsbatteri, stålull och en tampong.

Anna Torndahl på Försvarsutbildarna gör upp eld med ett niovoltsbatteri, stålull och en tampong.

Kommer ryssen?

De samhällsstörningar som Anna Torndahl målar upp är främst längre elavbrott, eller att dricksvattnet kontamineras. Att ryssen kommer är inget hon oroar sig över, trots MSB:s dramatiska uppmaning tidigare i veckan.

– Vi kan egentligen inte förbereda oss på vilken sorts händelse som kommer att påverka vårt samhälle. Vårt jobb är att försöka kontrollera konsekvenserna.

Inga yttre hot alltså. Inte heller någon zombieinvasion. Men ett elavbrott kan vara nog så dramatiskt.

 


Vill du gå på kriskurs: Läs mer här