Nacka fortsätter att köpa bostadsrätter

De senaste tio bostäderna har kostat kommunen drygt 30 miljoner.(Arkivbild)
De senaste tio bostäderna har kostat kommunen drygt 30 miljoner.(Arkivbild)
Nacka har under 2017 köpt ett tjugotal bostadsrätter för sociala ändamål.
De senaste tio bostäderna har kostat kommunen drygt 30 miljoner.
Den politiska oppositionen är kritisk, pengarna skulle kunna användas till att starta ett eget kommunalt bostadsbolag.
Den politiska majoriteten ser tvärtom fördelar med bostadsköpen, som ett sätt att öka integrationen.

Nacka kommun har de senaste veckorna köpt tio bostadsrätter för sociala ändamål för sammanlagt 30,8 miljoner kronor.

Bostäderna är på mellan 1,5 och 4 rum och kök och har kostat kommunen mellan två och fyra miljoner kronor styck.

Besluten att köpa bostäderna har tagits av enheten för fastighetsutveckling i Nacka kommun, på delegation. I sina skäl för besluten skriver enheten att bostadsrätterna köps för att tillgodose kommunens behov av bostäder för sociala ändamål. Bostäderna har alla bedömts motsvara arbets- och företagsnämnden och socialnämndens kriterier när det gäller läge, storlek och hyreskostnad och är en ”bra lösning” för att tillgodose behovet av bostäder.

Khashayar Farmanbar (S), oppositionsråd i Nacka, har förståelse för bostadsköpen men har också synpunkter:

– Att vi köper bostäder beror på att kommunen har behov av bostäder för sociala ändamål. Det är i sig inte konstigt.

S såg helst att Nacka hade ett eget kommunal bostadsbolag, bland annat för att kunna ordna med bostäder till ungdomar.

– Pengarna som nu läggs på bostadsrätter hade kunnat användas till att starta ett bolag.

Bidrar till trångboddhet

Khashayar Farmanbar ser fler problem med bostadsköpen, Nacka har återinfört trångboddhet eftersom flera personer får dela på de här lägenheterna:

– Trångboddheten har kommit tillbaka, säger Khashayar Farmanbar.

Mats Gerdau (M), kommunstyrelsens ordförande säger att kommunen i år har köpt ett tjugotal bostadsrätter och att kommunen kommer att köpa fler bostadsrätter under året, oklart hur många.

– Det är för att klara flyktingmottagandet, säger Mats Gerdau. De som bor i lägenheterna får hyra lägenheten i andra hand i två år och avstår från besittningsskyddet. Under tiden ska man lära sig svenska. Att köpa bostäder är ett av flera sätt vi har för att klara åtagandet om flyktingmottagandet, säger Mats Gerdau.

Mats Gerdau ser fördelar med att köpa bostadsrätter på det här sättet. Bostadsrätterna kan säljas när de inte längre behövs och bostäderna ligger på olika håll i kommunen vilket bidrar till att underlätta integration.

”Helt rimligt”

Mats Gerdau ser inte ett problem med att det blir trångbott när flera delar på lägenheterna.

– Det är helt rimligt. Så är att det för många ungdomar, man delar bostad en period och när man gör bostadskarriär flyttar man till annat boende.

Han tror inte på idén med ett eget kommunalt bostadsbolag:

– Invändningen jag har mot det resonemanget är att kommunala bostadsbolag skulle användas av människor med sociala behov. Det bygger ett utanförskap.