Nu börjar säsongen för mössens invasion

Ola Pettersson placerar ut fällor under husets diskbänk där mössen ofta letar sig in. ”Min favorit i fällorna är nougatnötter.”
Ola Pettersson placerar ut fällor under husets diskbänk där mössen ofta letar sig in. ”Min favorit i fällorna är nougatnötter.”
I november brukar problemen med möss vara som störst i länet.

Men de kan bli allt svårare att ta död på. För första gången har resistenta möss och råttor hittats i Sverige.

Bakom diskbänken i huset på Ingarö ligger små muslortar. Inte sällan hör husägaren mössen röra sig i väggarna när han ska sova. I år har gnagarna inte kommit in än men han har kallat på experthjälp för att vara förberedd när kylan kommer.

– Mössen lever vanligtvis i skogen och kommer in på hösten när de blir kallt ute och maten blir svår att få tag på, säger Ola Pettersson, sanerare på Anticimex.

Han gillrar två fällor under diskbänken dit djuren ofta letar sig in.

– En springa på 6-7 millimeter räcker. De är utmärkta klättrare, följer kablar och rör. Min favorit i fällorna är nougatnötter, ost börjar lukta.

Han rekommenderar husägaren att gömma allt ätbart och täta eventuella håligheter in i huset med hönsnät.

– Använd giftstationer med blodförtunnande medel när du inte bor här. Jag kommer också att ställa några utomhus.

Musproblemet i länet brukar vara som störst i november, visar saneringsstatistik från Anticimex och Nomor. Fritidshusägare och villaägare är mest drabbade. Råttorna däremot letar sig in mer jämnt över året. De är framför allt ett innerstadsproblem och lever vanligtvis nere i avloppen där årstiderna inte slår lika hårt.

Men gnagarna kan bli svårare att bli av med i framtiden. De första djuren som är resistenta mot råttgift hittades nyligen när ett åttiotal prover från Anticimex analyserades. Fem av dem kom från resistenta djur.

– Får djur med de här egenskaperna härja fritt och utvecklas kan de, liksom de normala djuren, orsaka enorma problem som bränder och vattenskador, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex som nu ska använda bland annat starkare gift och fällor där resistenta fall har hittats.

De prover som togs i Stockholm visade inte på resistens. Nu ska Anticimex gå vidare med studien och ta fler prover, även i Stockholms län.

Finns resistens även här?

– Det är ytterst troligt.

Det tror även Andreas Olsson, operativ driftchef för Nomor.

– Det är jag övertygad om. Djuren bygger upp immunitet och vi ser fall där vi får använda fler än ett preparat, med annan verksam beståndsdel, för att ta död på dem.

Han tror att nya metoder måste användas i större utsträckning.

– Det ligger i framtiden att komma från giftet och använda mekaniska och elektroniska fällor.

Också Håkan Kjellberg spår att nya metoder kommer att ändras.

– Vi kanske får acceptera en längre sanering för att inte överanvända gift och skapa mer resistens.