Min lokala hjälte

De ritar framtidens Stockholm

Unga arkitektstudenter.
Mitt i bad ett gäng unga arkitektstudenter från KTH rita framtidens Stockholm.
Ta farväl av slutna kvarter i monotona färger. I framtiden bor vi i klimatvänliga skilsmässohus i trä. Eller?
Mitt i Stockholm bad ett gäng unga arkitektstudenter och experter rita ­framtidens stad. Det här är resultatet.

Alla har vi drömmar om vårt framtida boende. Men i verkligheten hindras vi av långa bostadsköer, höga kontantinsatser och bostadsbrist. Kanske är det dags att omvärdera bilden av drömbostaden?

Mitt i tog frågan vidare till fram-tidens nytänkare inom stadsplanering – de unga arkitektstudenterna på KTH. Hur skulle de rita Stockholm om de fick fria händer?

– Vi måste sluta bygga för stora fastigheter med ett kvarter per fastighet, de kan bli monotona och tråkiga. Vi borde ha flera små fastigheter per kvarter, säger Johan Wallhammar, 27.

”Man skulle kunna bygga mindre hus med mer variation och i olika sorters material.”

Elise Wiklund, 23.

Även i de nyproducerade kvarteren ser de flesta husen likadana ut.

–  Man skulle kunna bygga mindre hus med mer variation och i olika sorters material. Då ger man staden identitet, säger Elise Wiklund, 23.

I framtiden tror de att betonghusen blir färre och trähusen fler, och att det kommer att ställas högre krav på hållbarheten. Dessutom kan normerna för hur vi ska bo förändras radikalt.

– De flesta byggherrar bygger lägenheter för en kärnfamilj på tre personer, men det är inte säkert att det är vad som efterfrågas. Man skulle kunna bygga särskilda lägenheter för skilsmässofamiljer där barnet bor i ett rum i mitten och föräldrarna på varsin sida, säger Johan Wallhammar.

Livsstilsboenden i stället för kollektiv

Även om bostadsbristen tvingar stockholmarna att nöja sig med mindre bostadsyta tror inte studenterna att vi kommer att gå tillbaka till att bo i traditionella kollektivhus.

Däremot ser de ett uppsving för så kallade livsstilsboenden.

– Hbtq-boenden för äldre är ett väldigt bra exempel. Folk vill bo med vänner och andra som liknar dem, säger Johan Wallhammar.

Unga arkitektstudenter.

Ellen Uggla, Robin Larsson, Elise Wiklund och Johan Wallhammar ritar sin stadsbild. Foto: Therese Jahnson

 

Problem med överexploatering

Så åt vilket håll ska staden växa? Lars Marcus är forskare på Chalmers, tekniska högskolan i Göteborg,  och har forskat om Stockholms bostadsmarknad. Han ser ett problem med överexploateringen av innerstan.

–  Alla vill åt de gröna bitarna i centrum. Det är fel väg att gå.

Han efterlyser ett helhetsgrepp i stadsplaneringen och ett större fokus på närförorterna.

”En stor del av nybyggnationen sker på marknadens initiativ. Det leder till gentrifiering i centrum och segregering i utkanterna.”

Lars Marcus, forskare på Chalmers

–  Man kan skapa nya Odenplan och Medborgarplatsen vid Globen och Karolinska sjukhuset, men också i Högdalen eller Skärholmen.

För att det ska ske måste staden ta kontroll över stadsplaneringen, tycker han.

– En stor del av nybyggnationen sker på marknadens initiativ. Det leder till gentrifiering i centrum och segregering i utkanterna. Det går att hitta bra lägen längre ut. Både Hornstull och Odenplan låg en gång i periferin, det är som  att vi glömt bort det.

Innerstadsprojekten blev mindre lyckade

Roger Mogert (S), stadsbyggnadsborgarråd i Stockholms stad, håller med om att marknaden styrt för mycket av stadens bostadsbyggande.

– Det är det vi försöker vända nu. Ta till exempel Slakthusområdet. Det som skulle bli ett externt köpcenter har vi gjort om till en småskalig centrumstruktur.

Han erkänner att en del av de trånga innerstadsprojekten blivit mindre lyckade.

– De är resursslukande och ger få lägenheter. Det är inte det som kommer att lösa bostadsbristen.

Stockholmarna måste samsas om ytorna

Stockholm växer i rekordfart. Rättare sagt med 15 000–20 000 nya bostäder per år. Oron för en ”förfulning” är stor. Men att en snabb byggtakt leder till sämre arkitektur är en vanlig missuppfattning, enligt Emma Jonsteg som är vd på Utopia Arkitekter.

”I ett längre tidsperspektiv är högkvalitativa, hållbara byggnader en ekonomiskt mer fördelaktig investering.”

Emma Jonsteg, vd på Utopia Arkitekter

– Tvärtom, om vi ska bygga mycket är det oerhört viktigt att det håller en hög kvalitet. Det betyder inte heller att det måste bli dyrt. I ett längre tidsperspektiv är högkvalitativa, hållbara byggnader en ekonomiskt mer fördelaktig investering, säger hon.

När staden förtätas måste stockholmarna samsas mer om ytorna.

Enligt Emma Jonsteg innebär det dels att vi kommer att ställa högre krav på stadens offentliga platser, dels att vi kommer att bo mer tillsammans.

– Det finns en massa ”varannan vecka”-föräldrar, veckopendlare och pensionärer som upplever att de blir ensamma i sina små lägenheter. De ser ekonomiska, men också sociala, fördelar med att bo tillsammans.

Vilken blir årets Stockholmsbyggnad 2017?

Årets Stockholmsbyggnad 2017
Kolla in årets tio finalister och rösta på din favorit!


Förra året vann Arkitekthögskolan


Spana in de tidigare vinnarna här!


Var ska vi bo? Här ska vi bo!

Växel­boenden för separerade föräldrar.
Var bor pensionären, studenten och barnfamiljen i framtiden?


 Senaste trenden – att bo som på hotell

Continental i Stockholm.
Hotelliknande fastig­heter med trygga ”allt i ett”-koncept är den ­senaste trenden.