Min lokala hjälte

Här är nya trenden bland hippa husägare

Familjen Araros kök i Nacka är renoverat i husets anda.
Marianne Aaro och familjen i Nacka trivs i sitt nygamla kök men stomme från 60-talet.
Byggnadsvård - inte bara snickarglädje och skomakarlampor.
Kök, med kakelgolv i vitt.
Det är skonsamt för miljön, plånboken och vårt gemensamma kulturarv.
Så det är inte så konstigt att fler och fler börjat intressera sig för byggnadsvård.
– Det handlar om kvalitet i hantverk och sunda, gedigna material. Helt i linje med hipsterkulturen, säger Stephan Fickler på Svenska byggnadsvårdsföreningen.

Förra året installerades 221 000 nya kök i Sverige. Av dessa hamnade 70 procent i bostäder som redan hade ett.

När Marianne och Björn Aaro flyttade in i sitt radhus i Nacka var de nära att göra samma sak. De arbetar båda som arkitekter med eget kontor och hade gjort färdiga ritningar på ett nytt kök.

Men efter noggrant övervägande ångrade de sig.

– Vi insåg att man ska lyssna på huset och se till vad man har, säger Marianne.

Byggnadsvård - inte bara snickarglädje och skomakarlampor.

Bostadsområdet byggt 1965 hette först Apladalen, men fick snabbt namnet Röda raden. Foto: Åsa Sommarström.

Bevarat originalet från 1965

Istället har de reparerat, renoverat och gjort små anpassningar av köket som till stora delar är original från byggåret 1965.

– Det är välplanerat från början och det finns dessutom ett stort värde i att bevara det, både historiskt och på sikt rent ekonomiskt, säger Björn.

De senaste åren har fler och fler börjat prata om byggnadsvård. På tv, på sociala medier och i alla nya specialbutiker som öppnat. Kanske för att det helt enkelt ligger i tiden, tror Stephan Fickler, verksamhetsledare på Svenska byggnadsvårdsföreningen.

Byggnadsvård är helt i linje med hipsterkulturen

Stephan Fickler, Svenska byggnadsvårdsföreningen

– Byggnadsvård handlar om resurshushållning, och det har vi stor nytta av om vi menar allvar med att bygga ett hållbart samhälle. Det handlar också om kvalitet i hantverk och sunda, gedigna material. Helt i linje med hipsterkulturen, säger han.

Stephan Fickler tror att fler börjar uppvärdera detta – och de arkitektoniska kvaliteter som finns i mycket av den äldre bebyggelsen.

– På 1970-talet kom plasten på allvar och andra material som inte är så bra för miljön. Och många är trötta på låd-arkitekturen som vi ser idag, säger han.

Stephan Fickler, Svenska byggnadsvårdsföreningen. Foto: Pressbild.

Personen bakom ”Rävjägarn”

Om du är intresserad av byggnadsvård och följer ämnet på nätet är namnet Rävjägarn förmodligen bekant. Gustav Bergström, som han egentligen heter, är civilingenjör i grunden och de senaste tio åren har han bloggat om arkitektur och byggnadsvård. Så bra att han förra året blev utnämnd till Årets byggnadsvårdare.

– Jag tror att det ökande intresset är en naturlig motreaktion på att så mycket har blivit rivet och förstört, säger han.

Som bebyggelseantikvarie på mäklarbyrån Historiska Hem lyfter han fram arkitektoniska och kulturhistoriska värden i bostäderna som förmedlas – och tar kraftigt avstånd från bruket att döma ut fungerande inredningar som renoveringsobjekt.

Ha respekt för lägenheten!

Gustav Bergström aka Rävjägarn, bloggare

Välbevarade hus säljs dyrare

– Ha respekt för lägenheten! Se det som att du har den till låns och förvaltar den en tid. Sedan kommer det någon annan som ska bo där, säger han.

Vårdlösa renoveringar kan också bli dyrköpta rent bokstavligt. Det finns också studier som visar att välbevarade äldre hus statistiskt säljs dyrare än hus där originaldetaljer gått förlorade.

– Man borde räkna mer på detta. Tyvärr är det det enda argumentet som biter på vissa, säger han.

Byggnadsvård - inte bara snickarglädje och skomakarlampor.

När grannarna bytt ut sina petsäkra elkontakter från 60-talet har Familjen Bork Aaros bett att få dem. Foto: Åsa Sommarström.

Fakta

155 000 bytte kök förra året

2017 såldes drygt 221 000 nya kök på den svenska marknaden, enligt statistik som Prognoscentrum sammanställt på uppdrag av Trä- och möbelföretagen.

Det är drygt 35 000 fler kök än 2007.

Prognoscentrum bedömer att ungefär 70 procent av köken som såldes förra året, cirka 155 000, installerades i befintliga bostäder och fritidshus. Resterande 30 procent gick till nyproducerade bostäder.

Källa: Trä- och möbelföretagen, Prognoscentret AB