Två bränder på två dagar – så jobbar polisen

Här ligger de planerade asylboendena som brunnit. I båda fall misstänks anlagd brand.
Här ligger de planerade asylboendena som brunnit. I båda fall misstänks anlagd brand.
Det har skett två bränder på två dagar vid planerade asylboenden i Stockholm. Det är mycket ovanligt.
Polisen undersöker eventuella samband – men brotten är svåra att utreda.

Under 2016 anlades i hela landet över 50 bränder av utomstående i verksamma och tilltänkta asylboenden. Endast ett fåtal av bränderna skedde i Stockholmsområdet.

De senaste dagarnas två bränder i Nacka och Österåker vid planerade asylboenden är därför en ovanlig företeelse för polisen i regionen.

– Jag kan bara minnas något enstaka fall de senaste åren, säger Göran Stanton på polisens demokrati- och hatbrottsgrupp i Stockholm.

Båda bränderna misstänks vara anlagda men hur de började är ännu oklart. Polisen har inte heller kunnat se några klara motiv eller direkta samband.

Hotbild mot boendet i Österåker

Det som däremot står klart är att det fanns en hotbild mot boendet i Österåker och kommunen hade tidigare fått brev som krävde ett stopp för bygget av boendet.

Och i polisområde syd tittar polisen nu på om liknande hot kan ha funnits mot boendet i Nacka.

– Vi utgår från att branden är anlagd och utreder om det fanns någon tidigare hotbild, säger förundersökningsledaren Anders Gartér.

Under fjolåret och 2016 utredde han en misstänkt mordbrand i ett verksamt asylboende i Fagersjö i Söderort. Då var huvudspåret att en av de boende eldat, men utredningen fick – trots mängder med förhör – inget avslut.

– Mordbränder är överhuvudtaget svåra att utreda, säger Anders Gartér.

Särskild grupp utreder hatbrott

Men även om en brandorsak och en ansvarig skulle hittas är det i nästa steg svårt för polisen att bevisa gärningens motiv.

– Vi kan inte utgå från att hatbrott ligger bakom. Det måste gå att tydligt bevisa motiven, säger Göran Stanton.

Sedan början av 2016 har han ingått i demokrati- och hatgruppen som då startade regionalt i Stockholm. Hos dem hamnar brott med motiv att kränka en person eller folkgrupp på grund av ras, hudfärg, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Vi kan inte utgå från att hatbrott ligger bakom. Det måste gå att tydligt bevisa motiven.

Göran Stanton, polisens demokratigrupp

Men anlagda bränder är ingen vardagsmat för gruppen.

– Nej, men däremot skadegörelse och attentat mot religiösa byggnader. Där är hatbrottet mer uppenbart.

Om de misstänkta hittas kan bränderna i Nacka och Österåker bli aktuella för demokrati- och hatgruppen, enligt Göran Stanton.

– Det skulle de kunna bli. Sedan är frågan vem eller vilka personerna är och om de företräder någon organisation. Först efter det kan vi se om vi kan koppla dem till ett hatmotiv.