Katarina Ribbing Lindgren spanar upp mot kopparspiran i klockstapelns topp. Hon kan fortfarande känna lukten av tjära från sommarens renovering.
– Träfästet till spiran var vittrat av väder och vind efter 250 år och behövde bytas ut och vi lade också om taket där uppe. Hela fastigheten är ju ett byggnadsminne: både Boo gård och Boo kapell, säger Katarina Ribbing Lindgren som äger både gården och kapellet tillsammans med sin bror Kristoffer Ribbing.
”Vi hoppas många kommer och vill fira”, säger Katarina Ribbing Lindgren som äger Boo kapell tillsammans med sin bror.
Johan Kristensen
1700-talsklockorna rings fortfarande för hand.
Boo kapell är liksom Boo gård ett byggnadsminne.
Johan Kristensen
Brändes av ryssarna
Boo kapell stod klart redan 1635 men brändes liksom intilliggande Boo gård ner av ryska soldater under rysshärjningarna 1719.
Ägaren Nicodemus Tessin den yngre – arkitekten bakom Stockholms slott – byggde upp gården 1720 och kapellet 1724.
I växthuset intill Boo gård ordnas en utställning om Boo kapell och försäljning av fika.
Johan Kristensen
I september firar kapellet 300 år med ett jubileumsprogram med utställning och fika i växthuset intill Boo gård och olika uppträdanden i kapellet varje söndag.
– Vi hoppas många kommer och vill fira. Alla musikerna är riktiga proffs från Operan och Kungliga musikhögskolan, säger Katarina Ribbing Lindgren.
Träfästet till spiran i klockstapeln har efter 250 år vittrat sönder. Efter sommarens renovering får den i stället vara med i utställningen om Boo kapells 300 år.
Johan Kristensen
Hur många kan vara i kapellet samtidigt?
– Är det 70-80 besökare känns det väldigt fullt. Jag tror att där ryms 149 totalt men då måste man räkna in präst och musiker också.
Här kommer besökarna bland annat att kunna höra toner från Sveriges äldsta pneumatiska orgel. Den är från 1853 och byggdes om 40 år senare. Den har flera hundra små blåsbälgar och pumpas i gång genom att organisten trampar på pedalerna.
Boo kapell har Sveriges äldsta pneumatiska orgel. Den är från 1853.
Johan Kristensen
Kollekthåv av grevens väst
Katarina Ribbing Lindgren tänder ljusen vid altaret. Marmoreringsmålningarna på väggarna är sedan början av 1800-tlaet. Bakom predikstolen en oljemålning av Golgata från 1700-talet.
Predikstolen är placerad bakom altaret i Boo kapell.
Johan Kristensen
Två änglar blåser i trumpeter på varsin sida om den gyllene psalmnummertavlan. Den skänktes 1729 av kyrkvärden Abraham Keijser och hans fru.
Trumpetande gyllene änglar flankerar psalmnummertavlan som skänktes av kyrkvärden Abraham Keijser och hans fru 1729.
Johan Kristensen
Intill finns kollekthåven. Den misstänks vara tillverkad av en avlagd broderad väst som tillhörde greven Carl Gustaf Tessin, son till Nicodemus Tessin.
Kollekthåven antas vara tillverkad av greven Carl Gustaf Tessins avlagda väst.
Johan Kristensen
Kistan för kollekten är också från 1700-talet men en lapp med qr-kod på lockets insida skvallrar om att tiderna förändras: ”Kollekt via swish.”
– När hade du ett mynt senast? säger Katarina Ribbing Lindgren.
Kollektkistan från 1700-talet kan fortfarande användas även om både kyrkan och de flesta besökare nu föredrar swish.
Johan Kristensen
”Ser nya detaljer varje gång”
Stora delar av kapellet är från 1700-talet. Men vissa har med tiden bytts ut.
Innanför kapellets port står det väderbitna träfästet till klockstapelns spira. Den har i stället blivit ett utställningsföremål.
På väggen i sakristian finns en kungörelse från Gustav III från 1772 som sannolikt har lästs upp i kapellet.
Johan Kristensen
Koppardelen i den nuvarande spiran bedöms vara mestadels original, men blomman i toppen något yngre.
– Plåtslagaren som var med vid den stora renoveringen 1948 såg att plåten på blomman i spiran var hamrad och inte falsad och det gjorde man inte på 1720-talet. Det är ett detektivarbete. Jag ser nya detaljer varje gång jag visar runt, säger Katarina Ribbing Lindgren.
