Brevbäraren skippar Aunes brevlåda

Aune Liukkonen
Aune Liukkonen har två kilometer till byggnaden där posten lämnas.
Brevinkastet sitter för högt upp menar Postnord.
Brevinkastet sitter för högt upp menar Postnord.
Barnen Jocke och Raija hjälper Aune att hämta posten, men inte alla har den möjligheten.
Barnen Jocke och Raija hjälper Aune att hämta posten, men inte alla har den möjligheten.
Trots att brevbäraren kommer till Aune Liukkonens hus varje dag får hon ingen post. Efter 60 år i samma lägenhet tycker Postnord att hennes brevinkast sitter för högt upp och lämnar posten två kilometer bort.

– I 40 år har jag fått Året runt i brevlådan varje tisdag, men i går kom den inte, säger Aune Liukkonen, 86.

Efter att dottern Raija tagit sig de två kilometerna genom snömodden till Postnords företagscenter kan Aune trots allt lösa sina korsord i tidningen. Aune har ont i knäna och orkar inte gå så långt för att hämta posten, ens med hjälp av sin rollator. Efter 60 år i samma lägenhet anser Postnord att brevinkastet på hennes dörr sitter för högt upp för att kunna dela ut posten.

Vill inte betala extra för postutdelning

De allra flesta hyresgäster i de tegelbeklädda åttavåningshusen betalar extra varje månad för en säkerhetsdörr med modernare brevinkast. Brevbäraren är alltså där varje dag, men hoppar över Aunes och några grannars dörrar. Men Aune vill inte betala högre hyra för att få posten.

– Det har aldrig varit några problem att få post här tidigare. När man är pensionär har man inte en massa pengar att kasta hit och dit, säger hon.

Postnord menar att brevinkasten innebär en arbetsmiljörisk för den som delar ut posten, medan hyresvärden Heba anser att fastighetsägaren inte ansvarar för brevbärarnas arbetsmiljö. Om detta har Mitt i skrivit tidigare. Hebas vd Patrik Emanuelsson kallade då metoden för utpressning.

Det delvis statligt ägda bolaget Postnord har åtagit sig ett särskilt uppdrag att tillhandahålla samhällsomfattande postutdelning och lyder under postlagen. Den som ska se till att Postnord fullföljer sitt uppdrag är myndigheten Post- och telestyrelsen, PTS.

Men enligt PTS har Postnord rätt att avstå från att dela ut posten.

– Mottagare av post kan inte ta emot post på det sättet de själva vill, utan mottagaren, i det här fallet fastighetsägaren, behöver se till att postlådan är utformad på så vis att den kan ta emot brev. Ett utdelningsstopp drabbar den enskilde, vilket är beklagligt, säger Olof Bjurö, chef för postavdelningen på PTS.

Vem ska då företräda enskilda medborgare när det här händer på flera platser i landet?

– Nu är det så att postlagen är ingen rättighetslagstiftning, utan den anger att den som tar emot post ska ha en anläggning som fungerar. Sådana här utdelningsstopp är inte särskilt vanliga, utan det brukar lösa sig på ett eller annat sätt genom dialog mellan Postnord och fastighetsägaren innan det går så långt.

Den enda lösningen i det här fallet tycks vara att brevinkasten byts ut. Sedan utdelningsstoppet trädde i kraft den 13 november har ungefär hälften av de 40 som från början hade gamla dörrar uppgraderat till säkerhetsdörr.

Nu när det är så få dörrar, kan inte brevbäraren bara stoppa in posten där också?

– Det spelar ingen roll, är det utdelningsstopp så är det utdelningsstopp, även om det är få kvar. Våra brevbärare har 1200 hushåll på sina rundor och det är brevlådor som är trasiga och dålig belysning, du kan själv prova att gå en runda och se hur det är, säger Kristian Ahrenberg, produktionschef på Postnord i Huddinge.