Brist på bra familjehem

Familjen Armstrong har lyckats. Nazer Rhamadi stortrivs hos Dan och Anneli. Eftersom han inte kunde mycket engelska i början, kunde de knappt kommunicera. Att lära sig svenska snabbt var ett måste.
Familjen Armstrong har lyckats. Nazer Rhamadi stortrivs hos Dan och Anneli. Eftersom han inte kunde mycket engelska i början, kunde de knappt kommunicera. Att lära sig svenska snabbt var ett måste.
Anneli och Don Armstrong har välkomnat två pojkar från Irak respektive Afghanistan med öppna armar – och det funkar jättebra. Men i andra fall där barn från flyktinganläggningen Äppelbo placerats vidare har det gått sämre. Dessutom finns det inte tillräckligt många familjehem i Värmdö.

Nazer Rhamadi kom till Sverige för drygt två år sedan. Sedan december 2011 bor han hos familjen Armstrong i Evlinge.

– Första tiden var lite svår eftersom jag inte kunde språket, men efter en eller två veckor trivdes jag jättebra, säger han.

Enligt socialtjänsten är det dock många familjehem för ensamkommande pojkar som har misslyckats. Alf Widmark, chef för individ- och familjeomsorgen, vill inte uppge hur många familjehem det gäller. Det handlar om pojkar i övre tonåren som kommer direkt från flyktinganläggningen Äppelbo.

– Det har spruckit, pojkarna har inte velat vara kvar. Killarna är ganska stora och har i många fall tagit sig runt halva jordklotet själva, för dem kanske ett stödboende skulle passa bättre än ett familjehem, säger Alf Widmark.

Nu undersöker socialtjänsten möjligheten att anordna en förberedande utbildning för familjehemmen.

Anneli jobbar som skolsköterska och Don som lärare och de vurmar för barn som behöver hjälp. De har svårt att svara på vad som kan vara komplicerat med att ta emot ett flyktingbarn, eftersom de själva nästan bara har positiva erfarenheter. Under en lång paus söker Anneli och Don efter möjlig problematik i bakhuvudet. Till slut kommer Anneli på något:

– Ungdomarna har haft en sorg inom sig och en längtan efter sin familj. Där är det svårt att räcka till som stöd, säger hon.

Don tillägger att det kan vara knepigt att hitta en bra balansgång i familjen – den nya medlemmen får inte känna sig exkluderad samtidigt som övriga söner och döttrar inte ska känna sig åsidosatta. Innan Nazer flyttade in provbodde han hos familjen under flera helger.

– Det handlar om personkemi och respekt, det är ju en ny familjemedlem, säger Anneli.

Nu är Nazer en i familjen. I julas åkte de på semester till Kanada, där de hälsade på Annelis och Dons två söner som jobbar där. Don kommer själv från Kanada. Anneli tror att det har varit en fördel.

– Även om det var under helt andra omständigheter har även han kommit till Sverige och byggt upp ett nytt liv här, säger hon.

Det finns ytterligare ett problem med familjhemmen i Värmdö. De är inte tillräckligt många. Ungdomarna måste flytta till andra kommuner efter sin vistelse på Äppelbo.

– Jag tror att det handlar om okunskap, säger hon och föreslår att kommunen arrangerar informationsträffar för att folk ska bli intresserade och få veta mer om familjehem.

Fakta

Fler ensamkommande flyktingbarn

Förra veckan tecknade Värmdö kommun ett avtal med länsstyrelsen i Stockholm.

Avtalet innebär att antalet asylplatser för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar utökas från tre till fem platser på Äppelbo.

Enligt den nya lagen om stärkt stöd och skydd för barn och unga, ska socialnämnden tillhandahålla utbildning för familjehemmen.

Socialtjänsten samarbetar nu tillsammans med andra närliggande kommuner för att ta fram en utbildning.

Källa: Värmdö kommun