Flera brister låg bakom bussexplosionen i Klaratunneln

En av SL:s biogasbussar körde in i Klaratunneln och exploderade. Föraren är nu hemma från sjukhuset.
Bussen saknade mekaniskt skydd för gasflaskorna.
Bussen saknade mekaniskt skydd för gasflaskorna.
Bussen saknade mekaniskt skydd för gasflaskorna.
Bussexplosionen vid Klaratunneln föregicks av flera brister, slår utredningen fast. Det framgår också att en av gasflaskorna borrade genom taket och släppte ut gas inuti bussen. Föraren lyckades hoppa ut genom dörrarna som slogs upp av explosionen.

Den 10 februari hämtar föraren ut bussen från Fredriksdalsdepån i Hammarby sjöstad, men en slang fastnar i bussens backspegel. Han anmäler felet till Trafikledningen och kör iväg mot Norrtull för att påbörja sin rutt på linje 2.

Efter sex minuter svarar Trafikledningen chauffören – samtalet tar ungefär två minuter.

Skrammelskyddet slår i taket

Bussen närmar sig nu Klaratunneln i vänster körfält. 60 meter innan tunneln hänger rör som ska varna om höjden – de missar bussens framruta och träffar glasfiberkåpan på taket.

Den kåpan aktiverar även optiska varningsskyltar strax innan tunneln, som enligt utredningen är svåra att uppmärksamma även vid låga hastigheter. Trafikljusen slår om till grönt och bussen accelererar in tunneln.

Skrammelportal ska uppmärksamma föraren om höjden, den missade framrutan och slog i kåpan på taket. Foto: Mostphotos

Oense om när samtalet las på

Föraren har i intervju sagt att han pratade med Trafikledningen fram till olyckan, de menar att samtalet hade lagts på.

Det är klarlagt att samtalet tog onödigt lång tid eftersom ljudet var dåligt och det var svårt att kommunicera i komradion när bussen var i trafik.

När bussen slår i tunneln lossnar en av gasflaskorna. Gas strömmar ut under mycket högt tryck och flaskan penetrerar taket och fortsätter in i bussen. Gas strömmar ut inne i bussen. Enligt utredningen sker själva antändningen här.

Föraren kastar sig ut

Under explosionen blir trycket så högt att de främre dörrarna öppnas och föraren kastar sig ut. De fyra flaskorna på taket börjar läcka vilket leder till att branden eskalerar.

I utredningen slår man fast att föraren brustit i skyldigheten att uppmärksamma höjden på fordonen och förbudsskyltarna. Men hans internutbildning hos Keolis har i avvikit på flera punkter – både vad gäller tid och omfattning.

Dålig kommunikationsutrustning

Komradion har med stor sannolikhet haft inverkan på händelseförloppet på ett negativt sätt då föraren tvingas släppa ratten med ena handen och ändra sin körställning.

Placeringen av varningsskyltarna och de optiska barriärerna på den korta sträckan är svåra för en bussförare att hinna uppfatta. Gasflaskorna saknade även mekaniskt skydd för påkörning.

Keolis har efter olyckan förbättrat sina utbildningar vid nyanställningar. Företaget ska i dialog med trafikkontoret i Stockholms stad, som är väghållare, att se över signalsystemet vid Klaratunneln. Keolis ska även ha en dialog med SL för att se om kommunikationsutrustningen kan förbättras i bussarna.

Klaratunneln några dagar efter explosionen. Foto: Mostphotos