Min lokala hjälte

Britta, 103, är äldst i Danderyd

Britta och maken Sigvard.
Britta och maken Sigvard.
Danderyds invånare har högst förväntad livslängd i länet, både bland kvinnor och män. Äldst av dem alla är Britta Johansson, 103 år.

– Jag sitter och somnar lite, säger Britta när Mitt i Danderyd hälsar på.

Sedan några år tillbaka har demens vuxit fram hos Britta Johansson. Därför är det sonen Olle, 82, och dottern Lena, 68, som berättar sin mammas historia. Nyckeln till att just Britta kunnat bli så gammal tror de ligger i hennes personlighet.

– Hon har alltid varit social, utåtriktad och ingått i något sammanhang. Det tror jag har gett henne ett långt liv. Ensamhet är inte bra och mamma har nästan aldrig varit ensam, säger Lena.

De beskriver Britta som en osentimental och levnadsglad person som alltid hade nära till skratt.

Det händer att hon skrattar nu också, men det är oftast när barnbarnsbarnen är med, berättar de.

Enligt Stockholms läns landstings nyligen släppta Folkhälsorapport 2015 förväntas Danderyds invånare bli äldst i länet. Det gäller både kvinnor (86,4) år och män (83,5).

Rapporten visar att i socialt och ekonomiskt mindre gynnade områden är förväntad livslängd bland män i genomsnitt 6,8 år kortare än i Danderyd, och bland kvinnor 4,1 år kortare.

När Olle och Lena hör siffrorna blir de inte förvånade.

– Det är många som har högre social klass här och som inte har slitit ut sig på samma sätt som många i andra områden har gjort. Även om det kanske inte stämmer in på mamma, säger Lena.

Britta Johansson föddes den 27 augusti 1912, men adopterades tidigt bort av sin mamma från Dalarna. Vem pappan är har de aldrig fått reda på.

– Men vi brukar skämta om att det nog är Anders Zorn som är pappan. Vår bror Uno är duktig på att måla och vi undrar ju var det kommer ifrån, skrockar Olle.

Sin uppväxt spenderade Britta i Upplands Väsby och på Birger Jarlsgatan i Stockholm innan hon 1932 träffade och gifte sig med Sigvard ”Sigge Plåtis” Johansson, som med tiden blev vice ordförande i Danderyds kommunalfullmäktige.

De flyttade till Stocksund samma år som de gifte sig. 1933 kom Olle till världen och två år senare brorsan Uno. Familjen flyttade till större och hamnade på Svanholmsvägen 16, som skulle komma att bli en viktig plats för både föräldrar och barn.

Hemmet blev en plats för möten. Här samlades alla möjliga typer av föreningar. Både mamma och pappa brann för politik och föreningslivet. Båda var socialdemokrater och aktiva inom nykterhetsrörelsen.

–Mamma brann också för rättvisefrågor och var en stor barn- och djurvän. Hon satt till och med i barnavårdsnämnden, säger Olle.

Det råder inget tvivel om att Olle och Lena är stolta över sin 103-åriga mamma.

– Tänk att hon föddes när Titanic sjönk och att hon varit med om både första och andra världskriget, säger Olle.

Det ryms onekligen en hel del i ett 103-årigt liv.

Danderyds invånare har högst förväntad livslängd i länet, både bland kvinnor och män. Äldst av dem alla är Britta Johansson, 103 år.

– Jag sitter och somnar lite, säger Britta när Mitt i Danderyd hälsar på.

Fakta

Du kan tvingas arbeta längre

Att invånarna blir allt äldre är ur de allra flesta perspektiv något positivt.

Men ur ett ekonomiskt perspektiv kan det komma att innebära stora prövningar.

– Det är en utmaning med den här utvecklingen hur vi ska finansiera pensionerna till de som lever längre, säger Therese Nilsson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Utvecklingen med en åldrande befolkning gäller inte bara Danderyd, trenden är likadan över hela världen. I fjol var, enligt siffror från SCB, nästan var femte person i Sverige 65 år eller äldre. Om 40–50 år beräknas var fjärde person i landet ha uppnått den nuvarande pensionsåldern.

Det demografiska skiftet innebär stora sociala och ekonomiska utmaningar. För att klara dessa ser Therese Nilsson flera områden där förbättringar på lång sikt kan leda till en lösning.

– Utöver det självklara med att föda fler barn kan vi undvika en skev demografisk fördelning och vad det innebär genom att ha unga människor som invandrar till Sverige.

En annan lösning är att skapa incitament för att människor ska arbeta högre upp i åldrarna.

– I och med att vi lever längre och är friskare jämfört med tidigare är detta möjligt för många, om än inte alla, grupper i samhället, säger Therese Nilsson.