ANNONS

Slitna broar måste lagas eller rivas – annars stannar staden

Vasabron, Västerbron
Vasabron, från 1878, och Västerbron, från 1935, måste renoveras grundligt – eller bytas ut.
Utan broarna fungerar inte Stockholm. Men nära 20 procent av dem är på väg att bli för gamla.
Både Västerbron, Vasabron och Liljeholmsbron kan behöva rivas.
Essingeleden klarar sig med reparationer.
ANNONS

Det går knappt att föreställa sig Stockholm utan broar. Vi tar dem för givna, och de är helt nödvändiga för att staden ska fungera.

Men många av stadens hundratals broar håller på att bli för gamla. Betong som vittrar, stål med sprickor och tätskikt som inte längre sluter tätt är några av problemen. Mindre reparationer görs kontinuerligt men några måste renoveras grundligt – eller bytas ut.

– Det här kommer att påverka trafiken i Stockholm, men gör vi det inte riskerar vi akuta avstängningar som vi inte kan kontrollera. Det blir också mycket dyrare, säger trafikkborgarrådet Daniel Helldén (MP).

Ingen risk för ras

Exempel på på akuta lägen saknas inte. 2005 lamslogs trafiken när ett fartyg körde på Essingeleden.  2016 höll delar av Södertäljebron stängt i två månader sedan en en lastbil kraschat i in bron. I januari i år blev köerna enorma när Skurubron stängdes under rusningstrafik, sedan en sprängning gått fel.

skurubron stängd sprängning

Köer när Skurubron stängdes av i slutet av januari. Foto: Stefan Källstigen

Det här berodde på olyckor men visar hur kaotiskt det kan bli om ålderstigna broar inte lagas i tid.

Några ras (som i Genua i Italien) ser man i dag ingen risk för i Stockholm, betonar Jonas Loberg, enhetschef vid trafikkontoret, med ansvar för broar.

– Vi har inspektionsprogram både för stålbroarna och betongbroarna, enligt riktlinjer från Trafikverket. På betongbroarna gör vi till exempel huvudinspektioner vart sjätte år. Varje år gör vi också översiktliga inspektioner, där vi vet att skador finns och kontrollerar att broarna inte har körts på, säger han.

ANNONS

Dåligt stål på Västerbron

Broar byggda före 1994 har en dimensionerad teknisk livslängd på ungefär 80 år. Sådana finns det gott om i Stockholm, eftersom 1930-talet och 1960–70-talet var stora brobyggarperioder. 18 procent av de 900 broar som Stockholms stad förvaltar kommer att passerat ”bäst-före-datum” år 2035.

Västerbron Stockholm

Västerbron. Foto: Åsa Sommarström

– De som byggdes på 1930-talet har redan nått sin dimensionerade livslängd. Det gäller till exempel Västerbron, där vi gör en av de mest omfattande utredningarna. Som alla andra broar byggda före 1950 är den gjord av stål med sämre kvalitet än dagens, säger Jonas Loberg.

Att laga eller riva är en känslig fråga.

– Vi gör en komplex utvärdering, som tar hänsyn till trafikplanering, stadslandskap, kulturhistoriska värden och broarnas bärighet. Bärigheten är förstås viktigast, säger Jonas Loberg.

Essingeleden lagas ständigt

Utöver stadens broar finns de broar som Trafikverket förvaltar. Störst är åtta kilometer långa Essingeleden. Den invigdes 1966, avsedd för 80 000 fordon per dygn. I dag trafikeras den av cirka 140 000. Stora reparationer har gjorts de senaste 15 åren, av bland annat brofogar och brolager. Fler är på väg.

– Under en period var fordon över 60 ton förbjudna på flera av Essingeledens broar, men vi har ökat bärigheten successivt. I dag är kvaliteten på dem hyfsad och vi håller noga kontroll på hur de utvecklas, säger Joachim Jacobsson, projektledare på Trafikverket och ansvarig för Essingeleden.

Fakta

Större broar som behöver renoveras eller bytas ut

Liljeholmsbron. Foto: Åsa Sommarström

Liljeholmsbron

invigd 1928 och 1954.*

Dubbel klaffbro mellan Södermalm och Liljeholmen. 390 m lång.

Brister: Både den yngre och äldre klaffbron är nedgångna och renoverades akut hösten 2019. Sprickor, rost och materialutmattning är stora problem. Båda klaffarna behöver troligen bytas ut i sin helhet, en i taget. Trafiken begränsas då till en bro i taget. Även anslutande brokonstruktioner måste renoveras.

Planerad renovering: 2023–2025. Ett alternativ är att riva och bygga nytt.

Danviksbron mellan Södermalm och Nacka ska totalrenoveras.
Danviksbron. Foto: Åsa Sommarström

Norra Danviksbron

invigd 1922.**

Gatu- och järnvägsbro, mellan Södermalm och Södra Hammarbyhamnen.

Brister: Stål- och betongkonstruktionen är uttjänt. Allt skadat material ska bytas ut. Bron ska behålla sitt utseende och karaktär.

Planerad renovering: 2023–2025. Arbetet ska göras medan Slussen byggs om och Saltsjöbanan inte går över bron.

Vasabron Stockholm
Vasabron Stockholm. Foto: Åsa Sommarström

Vasabron

invigd 1878.*

Bron binder samman Gamla stan och Norrmalm. 200 m lång.

Brister: Svåra skador på de sju stålbågarna. Stålet har sprickor, är angripet av rost och har nedsatt bärförmåga. Fordon över tolv ton får inte åka på bron.

Planerad renovering: Cirka 2027–2028. En utredning ska visa om delar av eller hela bron måste bytas ut.

Västerbron Stockholm
Västerbron: Foto: Åsa Sommarström

Västerbron

invigd 1935.*

Två broar mellan Kungsholmen och Södermalm, via Långholmen. 600 m lång. Blåklassad av Stockholms stadsmuseum.

Brister: Sprickbildningarna i stålkonstruktionen, som förvärrats. Stålet i tvär- och långbalkar har för dålig kvalitet.

Planerad renovering: Cirka 2030–2032. Den utredning som pågår ska visa om grundlig renovering räcker eller om bron måste rivas.

Essingeleden

Essingeleden. Foto: Mostphotos

Essingeleden

invigd 1966.***

Åtta km lång motorled, mellan Solna och Västberga. Hälften är broar och viadukter. Sveriges hårdast trafikerade väg.

Brister: Fogarna av stål och gummi leder bort vatten och gör att bron kan röra sig när den krymper och vidgas vid temperaturväxlingar. De slits hårt och byts ut efter hand, sedan tio år tillbaka. Brolagren ger bron något att röra sig på. De bestod från början av stålkulor men byts ut mot lamell när de blivit spröda.

Planerade renoveringar: Pelarna på Gröndalsbron ska förstärkas 2022, under vattenytan. Om tio år ska översta delen av betongen ska bytas ut på Hägerstensviadukten. Man inväntar först att Förbifart Stockholm ska bli klar.

Bro Lidingöbron från 1971
Nya Lidingöbron. Foto: Åsa Sommarström

Nya Lidingöbron

invigd 1971.***

Bron förbinder Ropsten med Lidingö (ej att förväxla med Gamla Lidingöbron som just nu byts ut och är till för för cyklister, fotgängare och spårtrafik).

Brister: De slitna brolagren ska bytas ut under 2022. Det ska göras i etapper, nattetid.

*Bron förvaltas av Stockholms stad.

**Bron förvaltas av Stockholms stad och Region Stockholm.

***Bron förvaltas av Trafikverket.

Källa: Trafikkontoret
Fakta

Mindre broprojekt i ytterstaden under 2020

Utöver de stora broprojekten pågår mindre renoveringar kontinuerligt. Under 2020 planeras arbeten på dessa broar (byte av tätskikt och brofogar samt kantbalksrenoveringar):

*Tätskiktsbyte av bro på Bredängs allé vid Tankebyggarbacken.

*Tätskiktsbyte av bro vid Tankebyggarbacken väster om Bredängs Allé.

*Tätskiktsbyte vid Botkyrkabanan, bro öster om T-banestation Vårberg.

*Tätskiktsbyte av gångbro över Maltesholmsvägen och Hässelbybanan.

Källa: Trafikkontoret
ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Stockholm direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.