ANNONS

Hundra sensorer kan avgöra Västerbrons framtid

Västerbron Stockholm
Västerbron är magnifik, tycker forskaren Raid Karoumi. Den är blåklassad av Stockholms stadsmuseum, på grund av sitt kulturhistoriska värde.
Över hundra sensorer ska placeras ut på Västerbron i vår. De ska hålla koll på den slitna stålkonstruktionen – och kan avgöra brons framtid.
– Resultaten kan visa att bron håller i 40 år till, eller att den måste rivas om 5 år, säger Raid Karoumi, professor på KTH.

ANNONS

1935 öppnades Västerbron, en toppmodern bågbro i stål. I ett slag förkortades restiden rejält för mängder av stockholmare. Med sin smäckra form blev bron snabbt också ett älskat inslag i stadsbilden. Som Raid Karoumi, professor på avdelningen för bro- och stål byggnad vid KTH, uttrycker det:

– Det går inte att tänka sig Stockholm utan Västerbrons bågar. Det vore som San Francisco utan Golden Gate!

Västerbron Stockholm

”Om Västerbron måste rivas kan man tyvärr inte bygga en exakt likadan men det går att göra något liknande”, säger Raid Karoumi, professor vid KTH. Foto: Åsa Sommarström

Men det är en åldrad skönhet. Den 85 år gamla stålkonstruktionen är hårt sliten och har sprickor. Därför utreder trafikkontoret sedan hösten 2018 om bron ska renoveras grundligt eller bytas ut. För att avgöra det tar man nu avancerad teknik till hjälp. I maj ska över 100 sensorer vara på plats, på bågarna och på balkarna.

– Sensorerna ska hjälpa oss att förstå hur länge vi kan ha kvar Västerbron. Någon gång måste den ersättas. Resultaten kan visa att bron håller i 40 år till, eller att den måste rivas om 5 år, säger Raid Karoumi.

Mäter hur stålet töjs

Han och hans kolleger har utvecklat en teknik som tar hand om och tolkar de enorma mängder data som flödar in från sensorerna. När det gäller Västerbron är det framför allt data om töjningar i stålet, inverkan av temperaturändringar och vibrationer.

– Stålet är gammalt och dess bärförmåga osäker. Det finns en rädsla för att de spänningsvariationer det utsätts för ska leda till utmattning, som i sin tur kan leda till ett plötsligt ras. Därför ska vi mäta hur stålet töjs när det belastas. Sensorerna känner till och med av fotgängare och cyklister, som ger extremt små töjningar. Bussar och lastbilar ger större utslag, säger Raid Karoumi.

VVästerbron är sliten. Stålet är gmmalt och har sprickor.

Västerbrons stålkonstruktion är på väg att bli uttjänt. Frågan är hur länge den får vara kvar. Foto: Mostphotos

ANNONS

Broarna är som patienter

Han liknar broarna vid patienter och kallar Västerbron för ”en av de mest vårdkrävande” i Stockholms stad. Men det finns fler gamla och slitna broar. Sensorer på dem vore ett värdefullt komplement till de inspektioner som görs med intervallen 1–6 år, menar Raid Karoumi.

– I dag har man dålig koll på vad som händer under tiden mellan inspektionerna, med till exempel sprickor och korrosion. Sensorerna gör att man får mycket mer detaljerad kunskap om vilka risker som finns, säger han.

Pengar kan sparas

De kan också göra att man slipper onödiga renoveringar. Det är till exempel fallet med 54 år gamla Essingeleden. Där satt sensorer uppe i flera år, för att bevaka sprickor och nedbrytning av betong. I november 2019 plockades de ner, sedan man dragit slutsatsen att sprickorna inte är farliga.

– Man kan spara stora pengar och göra miljövinster genom att undvika onödiga åtgärder, säger Raid Karoumi.

Har skönhetsvärde

Broar är inte bara nödvändiga för att Stockholms infrastruktur ska fungera. De kan också ha stort skönhetsvärde, betonar Raid Karoumi, som tycker mycket om just Västerbron.

– Om Västerbron måste rivas kan man tyvärr inte bygga en exakt likadan men det går att göra något liknande, säger han.

ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Stockholm direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.