Brotten som hotar samhället

Sudhagar ”Sudden” Raghupathy från Storvreten har reagerat på både granatattacken och stenkastning som polisen blir utsatt för. ”Det måste vara nolltolerans mot sådant här”, säger han.
Sudhagar ”Sudden” Raghupathy från Storvreten har reagerat på både granatattacken och stenkastning som polisen blir utsatt för. ”Det måste vara nolltolerans mot sådant här”, säger han.
<b>Brandattackerna</b>  12 maj 2015: En socialsekreterare som nyligen valt att sluta anmäler att hon blivit fasthållen på socialkontoret i Tumba.  30 juni–2 september: Flera brandattacker och hot riktas mot socialtjänsten i Botkyrka. Natten till den 2 september får en socialsekreterare hembesök. Någon tänder eld på hennes bil.  7 september: Fyra personer grips av polisen.  4 januari 2016: Rättegången mot 11 personer börjar i Stockholms tings rätt.
<b>Brandattackerna</b> 12 maj 2015: En socialsekreterare som nyligen valt att sluta anmäler att hon blivit fasthållen på socialkontoret i Tumba. 30 juni–2 september: Flera brandattacker och hot riktas mot socialtjänsten i Botkyrka. Natten till den 2 september får en socialsekreterare hembesök. Någon tänder eld på hennes bil. 7 september: Fyra personer grips av polisen. 4 januari 2016: Rättegången mot 11 personer börjar i Stockholms tings rätt.
&lt;b&gt;Bedrägerimålet&lt;/b&gt;  3 februari 2015: Polisen gör husrannsakan i både kyrkolokaler i Hallunda, myndighetslokaler och bostäder. Tillslaget sker inom ramen för polisens satsning mot organiserad brottslighet.  29 maj: Alla misstänkta satta på fri fot. Domstolen bedömer att ingen längre kan förstöra bevisning.  19 januari 2016: 17 misstänkta ställs inför rätta vid Stockholms tingsrätt.
<b>Bedrägerimålet</b> 3 februari 2015: Polisen gör husrannsakan i både kyrkolokaler i Hallunda, myndighetslokaler och bostäder. Tillslaget sker inom ramen för polisens satsning mot organiserad brottslighet. 29 maj: Alla misstänkta satta på fri fot. Domstolen bedömer att ingen längre kan förstöra bevisning. 19 januari 2016: 17 misstänkta ställs inför rätta vid Stockholms tingsrätt.
&lt;b&gt;Granattacken&lt;/b&gt;  21 augusti 2015: En granat exploderar utanför polisbussen.  13 oktober: Polisen griper tre personer misstänkta för inblandning i dådet. Två släpps senare.  25 januari 2016: Rättegången börjar i Södertörns tingsrätt. Elva personer är åtalade, varav en är misstänkt för mordförsök.
<b>Granattacken</b> 21 augusti 2015: En granat exploderar utanför polisbussen. 13 oktober: Polisen griper tre personer misstänkta för inblandning i dådet. Två släpps senare. 25 januari 2016: Rättegången börjar i Södertörns tingsrätt. Elva personer är åtalade, varav en är misstänkt för mordförsök.
Tre stora utredningar från Botkyrka avgörs nu i olika rättssalar. Granatattacken mot polisen, bränderna mot socialtjänstens anställda samt kyrkoledarnas misstänkta bedrägerier mot Arbetsförmedlingen har en sak gemensamt. De beskrivs alla som ”systemhotande”.

Botkyrka

Strax efter klockan 01 natten mot den 21 augusti detonerade den militära granaten utanför polisbussen. Dessförinnan hade ett tjugotal personer kastat sten mot polisen och vid midnatt satte någon eld på entrén till polisstationen.

Granatattacken, i korsningen nära Storvretens centrum, har rubricerats som försök till mord på de fyra poliserna i bussen.

Ungefär samtidigt med explosionen utsattes socialtjänstkontoren i Botkyrka för en rad brandattacker. Polisen klassade båda brotten som ”särskilda händelser”.

Daniel Löfgren som höll i utredningen från polisens sida förklarade vid gripandet av tre misstänkta personer varför de avsatt stora resurser för att lösa granattacken.

– Gärningsmännen gick långt över gränsen. Ytterst är det här ett hot mot demokratin. Tar du bort polisen är det ett hot mot hela samhället.

I går måndag började rättegången i Södertörns tingsrätt.

I en annan rättsal pågår redan målet mot 17 personer misstänkta för inblandning i bedrägerier. Här pekar åklagaren ut en före detta högt uppsatt ledare i syrisk ortodoxa kyrkan som nyckelperson.

Enligt åklagaren har ledaren utnyttjat sin position för att tillsammans med andra lura Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på miljontals kronor.

Tingrätten har avsatt 40 dagar för rättegången. Och i Stockholms tingsrätt på Kungsholmen pågår rättegången mot elva personer misstänkta för inblandning i bränderna mot socialtjänsten.

Sudhagar ”Sudden” Raghupathy bor i Storvreten, inte långt ifrån platsen där granatattacken skedde. Liksom många andra Storvretenbor Mitt i talar med reagerade han på polisattacken, och han delar åsikten att händelsen som denna hotar demokratin.

– Det måste vara nolltolerans mot sådant här. Det finns mycket missnöje i förorterna, men det här är fel sätt att visa det på. Och du kan heller inte hålla på och kasta sten eller bränna bilar, säger han.

Sudhagar är före detta gymnasielärare i Botkyrka men jobbar numera med ett projekt inom Fryshuset som syftar till att motverka främlingsfientlighet, rasism och extremism. Han menar att granatattacken och stenkastning är uttryck för djupgående problem som kan spåras till både misslyckade skolgångar och utanförskap på grund av exempelvis arbetslöshet.

– Det är dags för politikerna att vakna, säger han.

Men han riktar även kritik mot föräldrar som inte intresserar sig tillräckligt för sina barn.

– Jag menar att alla som ska få barn borde genomgå en obligatorisk föräldrautbildning.

Han tycker också att samhället måste jobba för att ge de unga bättre förebilder än vad han tycker att många artister eller kändisar är.

– Det behövs mer undervisning i etik och moral i skolan.

Håller du med om att även bedrägerierna är ”systemhotande”?

– Jo, det skadar förtroendet för kyrkan, dess ledare men också förtroendet för andra religiösa institutioner.

Enligt tre experter Mitt i Botkyrka-Salem varit i kontakt med hotar de tre brotten samhället eller demokratin på olika sätt.

– Hoten eller våldsdåden kan påverka enskilda myndighetspersoner som jobbar med ett aktuellt fall eller en aktuell sak. Brotten nöter också – och blir synliga för andra anställda och utmanar på så sätt hela myndigheten. Det riskerar att skapa en självcensur hos beslutsfattare och politiker om de tänker att ”nästa gång kan det vara jag”, säger Johanna Skinnari, utredare på Brottsförebyggande rådet.

De misstänkt systematiska bidragsbrotten kopplade till kyrkan kallar hon också systemhotande.

– Narkotikabrott och smuggling sker helt utanför det legala samhället. Men det obehagliga är när till synes legala verksamheter utnyttjas. Då har brotten tagit sig in i finrummen, säger hon.

Stefan Creutz, åklagare:

– Brandattackerna är systemhotande och i viss mån demokratihotande på det sättet att de misstänkta försökt förhindra socialtjänsten att utföra det jobb de ålagts av regeringen. Attackerna riskerar att få socialsekreterare att hoppa av yrket eller byta arbetsplats.

Creutz har jobbat med brandattackerna och granatattacken.

– Polisen är tillsatt av folket att skydda och se till att människor ska vara trygga både hemma och på andra ställen. Stenkastning och framför allt granatattacker kan så småningom få ganska många poliser att fundera över sitt yrkesval. Om många slutar blir det ett hot mot demokratin eftersom polisen inte kan utföra sitt jobb.

Marcus Qvennerstedt, kommunens säkerhetschef:

– Bränderna mot socialtjänsten kan få direkta effekter genom att folk slutar eller inte tycker det är kul att jobba, vilket påverkar produktiviteten. Om inga misstänka gripits och brandattackerna fortsatt skulle förmodligen en efter en säga upp sig.

Han berättar att kommunen såg en enorm risk i att ha en hotbild mot sig under en längre tid.

– Hårdrar vi det här så riskerar det i förlängningen också att påverka tjänstemän och politiker att inte våga fatta vissa beslut. Och då är ju på sätt och vis det demokratiska systemet förstört.