Byggboom = konstlyft

Kristina Moberger går förbi skulpturgruppen Gycklarna utanför Folkets hus i Årsta varje da
Kristina Moberger går förbi skulpturgruppen Gycklarna utanför Folkets hus i Årsta varje da
Tiger i Årsta av Anders Tegeström
Tiger i Årsta av Anders Tegeström
Mitt i Gamla Enskede står skulpturen Samverkan av Bertil Berggren-Askenström.
Mitt i Gamla Enskede står skulpturen Samverkan av Bertil Berggren-Askenström.
Flickan i Havanna... finns på Sockenvägen. Målad av Lars Tärning.
Flickan i Havanna... finns på Sockenvägen. Målad av Lars Tärning.
Flicka med boll på Hagsätra torg av konstnären Therese Clevestam.
Flicka med boll på Hagsätra torg av konstnären Therese Clevestam.
Tusentals nya bostäder ska byggas i Enskede-Årsta-Vantör de närmaste åren. Det innebär en massa ny offentlig konst. Staden har också planer på att få privata byggherrar att satsa på konst - genom att villkora markanvisningarna.
Har du koll på konsten i ditt område? Häng med på konstvandring i stadsdelen - från Årsta till Hagsätra.

Vintersolen lyser över Årsta torg, men vinden är isande kall. ”Gycklarna” utanför Folkets hus verkar rätt oberörda av kylan. De ser nöjda ut där de står, småleende med sina stora händer och tunna kroppar. Så är de också hårdhudade, helt igenom av brons.

– Jag tycker att de är fina. De föreställer något, men är ändå fantasieggande. Det sitter ofta små barn och klappar bronsägget, säger Kristina Moberger.

Hon bor i huset bakom Årsta torg och går förbi figurerna varje dag. Och hon är väl bekant med konstverket. ”Ja, visst. Det är väl Marklund. Bror Marklund” säger hon spontant. Så tycker hon också att det är viktigt med offentlig konst.

– Men det ska tillföra något till miljön, det ska inte vara för konstnärens skull. En naken kvinna som sitter ensam någonstans tillför inte särskilt mycket. Det här känns som ett ovanligt lyckats konstverk. Det beror nog på att det är en grupp, det gör det mer intressant, säger hon.

Jenny Ögren går också förbi, på väg in till Folekts hus. Hon bor i Stureby, men är tillförordnad föreståndare för Årsta Folkets hus.

– Många som kommer in frågar vem som har gjort skulpturerna och kommenterar dem. Jag går förbi här varje dag, utan att egentligen se dem. Jag har inte de ögonen, jag är inte så intresserad helt enkelt, säger hon.

 Som lokalpatriot gillar jag Tumstocken i Bandhagen.

Roger Mogert (S), kulturborgarråd.

 

Så där är det ju. Vi kan gå förbi något varje dag utan att egentligen SE det. Något annat har vi stenkoll på. Ser du konsten runt omkring dig?

– Haha bra fråga! En del ser jag och en del går jag nog bara förbi. Vissa saker talar till en och annat gör det inte, säger Bandhagenbon Roger Mogert (S), kultur- och stadsbyggnadsborgarråd.

Har du något favoritkonstverk?

– Som lokalpatriot gillar jag Tumstocken i Bandhagen. Den löper från tunnelbaneentrén upp över perrongen och dyker upp lite här och var. Det är ett väldigt bra exempel på lyckad offentlig konst.

Tumstocken på Bandhagens T-banastation är Roger Mogerts favoritkonstverk.

En procent av byggbudgeten går till konst

De närmaste åren lär det dyka upp fler nya konstverk i stadsdelen. Stadens mål är att bygga 140 000 nya bostäder till 2030 och Enskede-Årsta-Vantör är en av de stadsdelar som det ska byggas mest i. Och det innebär mer offentlig konst. En procent av byggherrarnas byggbudget måste enligt 1-procentsregeln gå till konstnärlig gestaltning.

– Regeln gäller stadens bolag och förvaltningar, inte de privata och det är lite synd. Min ambition är att den ska expandera. Det här är ju en struntsumma i en byggbudget, men den kan leda till så mycket gott, säger Mårten Castenfors, chef för Stockholm konst, som arbetar för att Stockholm ska få så mycket offentlig konst som möjligt.

Nu är en expandering på gång. Staden planerar att villkora markanvisningarna mot att byggherrarna investerar i konst.

– Vi håller på att ta fram ett ärende kring 1-procentsregeln. Vi tänker göra en pilotstudie där vi lägger fram ett krav på byggherrarna att avsätta en summa till offentlig konst när vi ger markanvisningar, säger Roger Mogert.

Enprocentsregeln är i grunden en demokratisk fråga. Man ska inte behöva gå in i ett galleri eller åka till Liljevalchs för att se samtidskonst; den ska finnas tillgänglig för alla.

Man måste tänka till i ett offentligt sammanhang, det är onödigt att göra ett jättelikt erigerat könsorgan på ett torg, medan det kan funka jättebra i en konsthall.

Mårten Castenfors, chef för Stockholm konst.

 

– Konsten för in andra tankestrukturer i samhället istället för en reklamskylt. Bra offentlig konst leder till reaktioner. Men man måste tänka till i ett offentligt sammanhang, det är onödigt att göra ett jättelikt erigerat könsorgan på ett torg, medan det kan funka jättebra i en konsthall, säger Mårten Castenfors.

– Vi pratar ihop oss med beställaren och utgår från geografi och historia. Vi bjuder vi in en konstnär som kan passa för uppdraget. Sedan kanske det inte alls blir som vi har tänkt och det är bra, då blir vi överraskade, säger Mårten Castenfors.

Just nu har Stockholm konst flera projekt på gång i Årsta. Man jobbar tillsammans med både Familjebostäder och exploateringskontoret när det gäller Årstastråket, bland annat med konstnären Mikael Pauli som arbetar med bergssidan av stråket.

– Det blir bra som fan. Han gör ett glasstaket som följer bergssidan. Det är mycket märkligt och komplicerat och kan bli väldigt vackert, säger Mårten Castenfors.

Vilka konstverk går hem hos folk?

– Små djurskulpturer går alltid hem. Många tänker att saker i brons och sten håller för evigt, men jag tycker inte att man behöver ha det perspektivet. Det handlar om omsorg om platsen. Med konst visar man att man bryr sig om en plats.

Vargsång av Aline Magnusson mellan husen på Trollesundsvägen i Bandhagen. Foto: Pekka Pääkkö