Cancern fanns i skelett och lever

Mona Trumstedt går på cellgiftsbehandling och morfin och läkarna ser en viss förbättring. Men hon kommer att dö av sin cancer.
Mona Trumstedt går på cellgiftsbehandling och morfin och läkarna ser en viss förbättring. Men hon kommer att dö av sin cancer.
Mona Trumstedt fick i december smärtor i benet som berodde på cancer. Men trots att hennes röntgensvar kunde tyda på detta fick hon bara lugnande besked av sin läkare. Nu anmäler hon läkaren.

– Jag litade på henne. Men jag borde ha bett att få se provsvaren, säger hon.

På fyra månader har 64-åriga Mona Trumstedt gått från aktiv till dödssjuk. Hon har småcellig cancer i skelettet, lungorna och levern och kommer att dö av sjukdomen. Från att ha varit en aktiv person är hon numera mest instängd i lägenheten i Skärsätra. Hennes gång är stapplande när hon tar emot Mitt i Lidingö Tidning.

När hon fick svåra smärtor i benet i början av december trodde hon först att det var någon sorts träningsskada, sedan började hon misstänka cancer.

Husläkaren uppmanade henne att vila, men smärtan förvärrades. Hon fick då besöka en ortoped och dessutom göra två röntgenundersökningar. Båda dessa visade på tumörer i benet. I det första utlåtandet föreslogs vävnadsprov i benet och skelettscint – en metod där man sprutar in kontrastmedel med radioaktivitet – av hela kroppen. I det andra utlåtandet föreslogs magnetröntgen med kontrastvätska.

Ingen av röntgenläkarna skrev att cancer är uteslutet. Ändå var det, enligt Mona, beskedet hon fick av sin husläkare.

– Hon sa att det var godartade tumörer. Man litar ju på att läkaren säger sanningen, säger hon.

Husläkaren valde att i stället för skelettscint att skicka Mona till en ortoped, alltså en läkare som är specialist på rörelseskador. Men när Mona väl kom dit i slutet av februari skickades hon vidare till skelettscint, alltså det som rekommenderades i första röntgensvaret.

Denna undersökning kombinerat med cellprov visade till sist att hela skelettet var fullt med tumörer. Hon hade också ett benbrott som berodde på att tumörer tryckt sig in i skelettet och fick opereras för detta samma dag. Cancern fanns även i lungorna och levern.

– Jag visste det, att jag hade cancer. Men det var tyvärr inte så roligt att ha rätt, säger hon, som nu har anmält husläkaren till Socialstyrelsen.

Just nu förbereder vårdcentralen sitt svar till Socialstyrelsen. Mona Trumstedts husläkare tycker dock inte att hon gjort sig skyldig till försummelse, utan menar hon har följt de normala rutinerna. Hon såg också att cancer inte var uteslutet, men ville tona ner beskedet.

– Jag kunde ha varit tydligare om att det kunde vara en tumör, säger hon.

Läkaren tycker dock att hon gjorde rätt när hon skickade vidare Mona till en ortoped.

– Det första röntgensvaret var otydligt och det andra förstärkte inte misstanken om cancer. Jag tyckte att det skulle ligga på en ortoped att ta det här vidare, säger hon.

I första röntgensvaret föreslogs skelettsquint, varför skickade du inte Mona på en sådan direkt?

– Det är inte alltid vi följer allt i det utlåtande som står i remissen. Och en skelettsquint är en osäker metod för att ställa diagnos. Jag kanske borde ha sett till att det gjordes skelettscint redan då, men samtidigt – vi kan ju inte göra det på alla patienter, säger hon.

Däremot tycker hon att en av de första specialisterna Mona träffade borde ha tagit cellprov direkt.

– Antagligen bedömde de att sannolikheten att det var en tumör var väldigt liten, säger hon.

Verksamhetschefen på vårdcentralen tycker inte heller att läkaren har brustit.

Men för Mona Trumstedt spelar varje dag stor roll. Cancern var sannolikt väldigt spridd i kroppen redan i januari, men hennes chanser att bromsa cancern hade varit större ju snabbare behandlingen påbörjats, är det besked hon fått av sina läkare.

– Ju tidigare jag hade kommit desto bättre hade det varit Jag borde ha åkt in akut med en gång i stället. Att det tog två månader var inte bra. Nu har jag ingen framtid, säger hon.

Fakta

Så anmäls vårdfel

Den som råkat ut för en vårdskada eller upplevt brister i patientsäkerheten kan göra en anmälan till Socialstyrelsen.

När händelsen/händelserna utreds ligger tyngdpunkten framför allt på att bedöma om något blev fel och i sådana fall varför.

Källa: Socialstyrelsen