Cazibe vann över cancern

Cazibe Karaman diagnosticerades med bröstcancer för ett år sedan.
Cazibe Karaman diagnosticerades med bröstcancer för ett år sedan.
Cazibe Karaman besegrade sin bröstcancer efter ett års kamp mot sjukdomen.

Men många invandrarkvinnor missar sina kontroller och drabbas därför oftare av bröstcancer än andra.

Cazibe Karaman från Rinkeby trodde först att det var någonting med hjärtat som låg bakom den konstiga känslan i kroppen. I stället satt sjukdomen några centimeter längre ut.

En ovanligt aggressiv form av cancer växte i hennes vänstra bröst.

– Jag kände det i kroppen. Det är viktigt att känna sin egen kropp.

Det var i september förra året som Cazibe fick kallelsen till mammografiundersökningen, bara några dagar efter att hon själv börjat fundera på om det inte var dags att kontrollera det ömmande bröstet.

Hon fick snabbt beskedet om sjukdomen och bokades in på operation redan veckan efter.

– Läkaren sa att den var aggressiv men att jag haft tur. Den hade inte spridit sig i kroppen.

Två centimeter av bröstet togs bort. Sedan var det dags för strålbehandling och cellgifter. En tung process, trots att Cazibe försökte tänka positivt.

– Jag orkade knappt stå upp. Men jag tänkte: jag måste kämpa.

Cazibe är i dag, ett år senare, friskförklarad men går fortfarande på regelbundna kontroller för att se till att cancern inte återkommer.

Hon tror att något av det viktigaste, för att klara av sjukdomen, varit att inte låta sig definieras av den.

– Många var ledsna bland min familj och mina vänner. Men jag ville inte bara vara cancern. När jag gick till sjukhuset för att få cellgift tänkte jag att jag gick och träffade mina kompisar.

En stor orsak till att det gick bra för Cazibe var att cancern upptäcktes i ett tidigt skede. Alla kvinnor mellan 40 och 74 år i Stockholms län kallas regelbundet till mammografiundersökningar som ska upptäcka bröstcancer.

Men en av fem kommer inte till undersökningarna och majoriteten av dessa är invandrarkvinnor. I Järva är det bara 61 procent som dyker upp. Resultatet blir att invandrarkvinnor, trots att de faktiskt drabbas av cancer mer sällan än svenskar, oftare dör i sjukdomen.

Hawa Uygur Kücükgöl, ordförande i Turkiska kvinnoföreningen i Rinkeby, vill ändra på det.

– Jag blev chockad när jag hörde procenten, men jag har pratat med många kvinnor över 40 här ute som inte fått någon kallelse.

En annan orsak är, enligt Hawa att många invandrarkvinnor inte kan svenska eller till och med är analfabeter. Då är det lätt att strunta i lappar som kommer hem i brevlådan.

– Vi ska ha en föreläsning i vår förening om det här för att få folk att kolla sig. Andra invandrarföreningar kan ha liknande föreläsningar för sina medlemmar, säger Hawa.

Cazibe Karaman gör också sitt för att få sin vänskapskrets att ta sig till kontrollerna.

– Jag har alltid varit frisk och aldrig rökt. Vem som helst kan drabbas. När jag har folk hemma brukar jag berätta för dem om sjukdomen, säger hon.

Jag orkade knappt stå upp. Men jag tänkte: jag måste kämpa.Cazibe Karaman

Fakta

En femtedel missar undersökningen

Under en mammografiundersökning röntgas brösten och bilderna undersöks sedan av läkare.

De flesta landsting skickar bara en kallelse till mammografin. 18 procent uteblir och får sedan ingen påminnelse.

Kvinnor som har det sämre ställt har högre dödlighet i bröstcancer än andra. Forskarna tror att det har att göra med skillnader i vården.

Kvinnor med ickenordisk bakgrund uteblir mer än dubbelt så ofta från mammografin än andra, trots kallelse. Det visar en svensk studie från 2002.

Källa: Folksam