Contact springer för livet

Stockholmsbandet Contact vill ta tillbaka indiepopen och göra 1990-talet hett igen.

Debut-EP:n Spring för livet är ett första steg på vägen.

– Drömmen är att vara bandet människor spelar på förfester, säger sångaren och Fredhällsbon Gustav Hamdahl.

Vi träffas en halvmulen torsdag, några timmar innan bandet ska iväg och soundchecka för releasefesten på Fotografiskas terrass. Gustav Hamdahl är nervös, men luttrad.

Det senaste året har varit fullt av både spelningar och studier. I fjol tog sig bandet till final i talangtävlingen Metro on Stage, något som öppnade dörrar in till en annars stängd musikbransch. Sedan dess har Contact fyllt Debaser på såväl Slussen som Medis, spelat på Pet Sounds och Södra Teatern.

För snart två veckor sedan tog Gustav Hamdahl dessutom examen från Berghs School Of Communication.

– Reklam väcker känslor, precis som musik och det är något jag vill kombinera. Men när det kommer till musik finns det inga kampanjer i världen som kan hjälpa ett band. Det handlar bara om att spela bra musik, säger han.

Contact bildades av Gustav och hans tvillingbror Erik i föräldrahemmet i Täby för sex år sedan. Att det var just musik bröderna Hamdahl skulle hålla på med var självklart från tidig ålder.

– Vi har alltid spelat musik. När andra började med tv-spel bestämde våra föräldrar att vi skulle spela gitarr, trummor och bas, säger Gustav Hamdahl och skrattar.

De första musikaliska influenserna var Bruce Springsteen, Bob Dylan och Prince – men när bröderna var 17 år och närde popstjärnedrömmar i pojkrummet hade bredbenta äldre män ersatts av svarta snedluggar och kajalsminkade ögon.

– Vi vill ta tillbaka den storslagna popen. Melodin är det viktigaste, runt den bygger vi allt annat i låtarna, säger Gustav och nämner Broder Daniel, Love Antell och Håkan Hellström som nuvarande husgudar.

Gustav flyttade till Fredhäll för två år sedan och berättar, möjligen med reklammannens kunskap om marknadsföring i lokalpressen i färskt minne, att han älskar funkisområdet.

– Det känns som att hela Fredhäll är ett smultronställe, speciellt nu på sommaren. Klipporna, vattnet och broarna – vad mer kan man begära?

Att det bor en musiker i den lilla ettan på Palmbladsvägen råder det inget tvivel om. I hallen hänger en gitarr och vid sängens fotända står ett gitarrfodral lutat mot en vitmålad träskylt.

”Spring för livet EP – 40 kronor (eller mer)” står det och vittnar om att popbandstillvaron knappast genererar storkovan. Skivorna kränger bandet själva till en trogen skara fans och att singeln snurrar varm på Spotify genererar marknadsföring snarare än kulor.

Har då Contact slagit stort och erövrat Sverige om fem år.

– Jag vet inte riktigt. Det vore ju häftigt att stå på största scenen på Peace & Love-festivalen. Men drömmen är snarare att vara bandet människor spelar på förfesten.

Det känns som att hela Fredhäll är ett smultronställe, speciellt nu på sommaren.gustav Hamdahl

Fakta

Gillar klipporna

Namn: Gustav Hamdahl.

Ålder: 23 år.

Bor: Fredhäll.

Smultronställen: ”Jag gillar Fredhällsparken, och klipporna, såklart. Det är fint att bada där nere och ha utsikt över broarna. Och så gillar jag kafé Russin mycket, det är ett schysst häng.”