”Kommunerna måste ta ansvar för klimatet”

Johanna Sandahl och Pär Holmgren
Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen och Pär Holmgren, klimatexpert.
Ordförande Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen.
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen.
Pär Holmgren, naturskadespecialist på Länsförsäkringar.
Pär Holmgren, naturskadespecialist på Länsförsäkringar.
Sveriges mål är att vara klimatneutralt senast år 2045 – men frågan är om kommunerna är med på tåget.
– Det är jätteviktigt att kommunerna är med på banan. Det är ju på den lokala nivån som omställningen ska och bör ske, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.
Fakta

Vad kan kommunen göra för klimatet?

Här är de sju viktigaste klimatförbättrande åtgärderna kommunerna kan göra, enligt Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen, och Pär Holmgren, klimatexpert och naturskadespecialist på Länsförsäkringar.

  1. Underlätta för kommuninvånaren att göra rätt (dyrare att göra fel, billigare gör rätt).
  2. Tänka klimatsmart vid upphandlingar.
  3. Klimatanpassa uppvärmningen.
  4. Underlätta för kollektivtrafik och cykling (till exempel fler infartsparkeringar och cykelbanor).
  5. Vara förebild för privata företag och invånare (till exempel fossilfria bilar, solceller på fastigheter).

På världs- och riksnivå hålls klimatmöten där klimatförändringarna diskuteras, och riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk med klimatmål för Sverige.

Men vad kan Stockholms kommuner göra för att minska utsläppen?

– På individnivå måste det bli enklare och billigare att göra rätt och svårare och dyrare att göra fel – och då krävs det ju politik, säger Pär Holmgren, meteorolog känd från TV som numera arbetar som naturskadespecialist på Länsförsäkringar.

– Det är viktigt att kommunerna sätter upp egna klimatmål och har en målsättning man strävar mot som får styra, och som genomsyrar alla beslut man fattar på kommunal nivå, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Kommunala upphandlingar viktig del

Både Johanna Sandahl och Pär Holmgren trycker på att kommunerna bör tänka mer klimatsmart vid de upphandlingar de gör; till exempel när det gäller mat, energi, infrastruktur och kommunikation.

– Om en kommun har möjlighet att påverka när det gäller energin – det gäller allt från uppvärmning till elproduktion – så är det otroligt viktigt, säger Pär Holmgren.

Det måste dessutom bli lättare att ställa bilen och åka kollektivt eller ta sig dit man ska på andra sätt.

– Vi behöver bygga städer där det känns tryggt att både gå och cykla. Privatbilismen måste hela tiden hamna i andra hand när det gäller de här sakerna, säger Pär Holmgren.

”Skapa ett cirkulärt samhälle”

Men det handlar också om att föregå med gott exempel.

– Kommunen är en förebild gentemot företag. Där kan man till exempel ha solceller på kommunens byggnader och ambitiösa klimatmål som strävar mot mindre utsläpp, säger Johanna Sandahl.

För att du som privatperson ska kunna dra ditt strå till stacken krävs också att kommunen gör en insats.

– Vi behöver skapa ett cirkulärt samhälle där vi inte längre ser på avfall och sopor som bara avfall och sopor utan också börjar se på det som resurser. Och då behöver det bli lättare för individer att både lämna in saker som är hela och fungerar och att slänga det som är förbrukat så att det kan återvinnas och återanvändas, säger Pär Holmgren.

Envisa högtryck ger extremvärme

Sommarens extremhetta beror enligt flera experter på global uppvärmning och förändringar i jetströmmen, en luftström högre upp i atmosfären.

– På grund av den globala uppvärmningen så får vi rent statistiskt en markant ökad risk för långa perioder med temperaturer som ligger högt över det normala. När vi får en sådan mitt i juli blir det så här extremvarmt, säger Pär Holmgren.

– Dessutom pekar många forskare på att det finns kopplingar till en försvagad golfström och en försvagad jetström vilket leder till en ökad risk för den här typen av stillaliggande vädersituationer – en blockering med ett envist högtryck.