ANNONS

Cykelbudet Bertil: ”Vi fattiga stackare var springschasar”

Cykelbudet Bertil Parmryd som blev fotograferad av KW Gullers på Bredgränd i Gamla stan. Foto KW Gullers /Nordiska museets arkiv och Stefan Källstigen.
Bertil Parmryd gillade jobbet som springschas, men det var ett hårt jobb för en ung grabb.
Ingela Parmryd kände igen sin pappa på en bild från 1946. Den unga pojken cyklar med hög fart genom Gamla stan.
Mitt i:s fotograf Stefan Källstigen skriver här personligt om mötet med Bertil Parmryd nästan 75 år efter att bilden togs – och det stycke Stockholmshistoria han fick på köpet.
ANNONS

Tyvärr hann Bertil gå ur tiden innan denna artikel publicerades. Vi har fått hans dotters medgivande att dela med oss av hans minnen.

På ett svartvitt fotografi svänger ett ungt cykelbud ut från Bredgränd i Gamla stan. Det går undan.

Mitt i publicerar bilden i samarbete med Nordiska museet i en serie om 40-talets Stockholm då cyklisterna regerade i stan. Särskilt denna publicering, av det unga cykelbudet, mötte stort gensvar hos läsarna.

Vem var den unga pojken?

En läsare känner igen den då 14-årige pojken på bilden. Det är cykelbudets dotter Ingela Parmryd som undrar om jag vill träffa mannen på bilden. Det har gått nästan 75 år sedan bilden.

Självklart vill jag träffa honom. Det är en unik chans att få ett stycke Stockholmshistoria berättad.

Cykelbudet Bertil Parmryd som var med på Gullers bild från gamla stan.

Bertil har många minnen från sin tid som cykelbud. Foto: Stefan Källstigen

Uppväxt i Gröndal

Cykelbudet, som heter Bertil Parmryd, bor på serviceboendet i Årsta och har blivit 87 år.

– Jag växte upp i Gröndal  i ett av uthusen i Stora Fågelsången. Senare flyttade vi till Lustigkullavägen 4 i ett hus som fortfarande står kvar och gick i Blommensbergsskolan. När jag var tolv år 1944 började jag som cykelbud. På den tiden sa man springschas. Det var inget lätt arbete.

ANNONS

Bertil växte upp i ett av uthusen på Stora Fågelsången i Gröndal.

Bertil växte upp i ett av uthusen i Stora Fågelsången i Gröndal. Foto: Stefan Källstigen

Mitt första jobb var på en kemtvätt i Gröndal. Där jobbade jag fram till det att jag halkade med cykeln och ramlade. Med på cykeln hade jag en dräkt som skulle levereras.

Det blev sparken direkt för den då 12-årige Bertil.

– Det var bara tack och adjö.

Cykelbud i Stockholm. Pojke cyklar på en stadsgata, vänstertrafik. På pakethållaren ligger paket. Fotad 1946 - KW Gullers - Nordiska museets arkiv

Bertil svänger ut från Bredgränd mot Skeppsbron i Gamla stan. Foto: KW Gullers/Nordiska/museet

Växlar var fusk

Nästa arbetsplats var Folke Nilssons färghandel på Hornsgatan 170. Han fick skynda sig varje dag från skolan till jobbet som började klockan tre. När affären stängde klockan sex städade han och sopade golvet i butiken. Det var stressigt att både sköta ett jobb och gå i skolan.

Vid rödljus busvisslade man så att någon i närheten kunde hjälpa till.

Bertil Parmryd

Av lönen som var 20 kronor i veckan lämnades 15 kronor till familjen.

Cyklarna på 1940-talet hade tunga järnramar och tjocka ballongdäck. Växlar förekom inte på budcyklarna. Det ansågs som fusk.

Cyklister vid Kornhamnstorg 1946

På 40-talet var ungefär 70 procent av alla fordon i Stockholm cyklar. Foto: Lennart af Petersen/Stockholmskällan

Bertil kunde stans alla gator utantill

– Ibland var cykeln lastad tyngre än jag och det var svårt att få stopp på cykeln. Vid rödljus busvisslade man så att någon som var i närheten kunde hjälpa till och hålla i cykeln. Att stanna och sätta ner foten var inte att tänka på. Då ramlade cykeln.

Ett problem var vägarna. Gatsten var ett vanligt underlag. Det var inte lätt när man cyklade med en tung budcykel. Det blev vurpor, speciellt när det regnade. En annan fara för cyklisterna var alla spårvagnsspår. Fastnade du i ett spår, var fallet ett faktum.

Gliringar utanför stadsdelen

Var du bud från Södermalm fick du vara beredd på gliringar utanför din stadsdel. Det förutsattes också att budet kunde stans alla gator utantill. Bertils bror Erland fick inget jobb som cykelbud.

– Han hittade för dåligt, konstaterar Bertil. Jag cyklade mest på Södermalm och ibland lite på Kungsholmen. Ibland senare i livet har folk frågat mig hur jag kan hitta så bra i stan och kan fråga: Har du varit springschas?

cykelbudet Bertil Parmryd som var med på Gullers bild från gamla stan. Reprobild frv syskon Erland, Margaretha, Mona och Bertil

Syskonen Erland, Margaretha, Mona och Bertil Parmryd.

Längsta sträckan var körningar till Norra Stationsgatan, på den tiden var det en riktig tågstation, och varorna skulle fraktas vidare med tåget.

Stockholm Norra station, Norrtull. Nya lastkajen. Fotografering 1939

Lastkajen vid Norra station. Foto: Järnvägsmuseet

Bra kondition av allt trampande

Att Bertil Parmryd hittade bra i stan gjorde att andra butiksägare frågade om han kunde extraknäcka efter att det fasta jobbet var slut på kvällen.

Det tuffa jobbet gav bra kondition. Bertil var länge aktiv i friidrottsklubben Oliv och tränade på Aspuddens idrottsplats.

Det var vi fattiga stackare som fick jobba som springschasar

Bertil Parmryd

Bertil slutade som bud när han fyllt femton år. Då han ansågs han vara för gammal. Samma år slutade han skolan som då var åttaårig. Första jobbet efter skolan var som bagerilärling på Anderssons bageri i Gröndal som sedan flyttade ut till San Remo i Västberga. Där blev Bertil chaufför och körde brödbil.

Hårt jobb för en ung grabb

Bertil Parmryd gillade jobbet som springschas, men det var ett hårt jobb för en ung grabb.

Det var vi fattiga stackare som fick jobba som springschasar. Men jag tyckte ändå om det.

Cykelbudet Bertil Parmryd som var med på Gullers bild från gamla stan.

Bertil delar generöst med sig av sina minnen från ett idag svunnet Stockholm. Foto: Stefan Källstigen

Utanför serviceboendet fotograferar jag Bertil, vi skakar hand och skiljs åt. Vilken ynnest att få möta honom och under en timme få göra en gemensam tidsresa till ett Stockholm som inte längre existerar.

Här kan du läsa Stefan Källstigens reportage där bilden på Bertil Parmryd är med:

När cyklisterna regerade i Stockholm

ANNONS
Mitt i:s nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!

Få de bästa lokala nyheterna från Mitt i Söderort - Liljeholmen Älvsjö Hägersten direkt i din inkorg.

Här kan du anmäla dig till fler nyhetsbrev.

Något gick fel. Vänligen prova igen!

Tack! Vi har skickat en bekräftelse till din inkorg.