Min lokala hjälte

Då bussen skenade in i kiosken

Den 17 november 1955 rammades Nisses kiosk i förgreningen Mellanbergsvägen-Sparbanksvägen på Hägerstensåsen. På platsen finns i dag en återvinningsstation.
Den 17 november 1955 rammades Nisses kiosk i förgreningen Mellanbergsvägen-Sparbanksvägen på Hägerstensåsen. På platsen finns i dag en återvinningsstation.
Dålig framkomlighet mellan Örby och Älvsjö. Fotografiet är taget år 1919.
Dålig framkomlighet mellan Örby och Älvsjö. Fotografiet är taget år 1919.
Kjell Johansson var bara åtta år då bussen körde in i kiosken. ”Det var lite spännande faktiskt”, minns han.
Kjell Johansson var bara åtta år då bussen körde in i kiosken. ”Det var lite spännande faktiskt”, minns han.
Plötsligt kom bussen i rullning – och rammade Nisses kiosk på Hägerstensåsen.

Året var 1955 och Kjell Johansson var åtta år.

– Barnen rusade dit, godiset låg ju spritt överallt, berättar han.

Den dramatiska händelsen finns med i boken, ”Brännkyrka 1913-2013” som fyra hembygdsföreningar nyligen gett ut och som haft en strykande åtgång.

Kjell Johansson, som växte upp på åsen, kan inte riktigt avgöra om han är en av smågrabbarna på det svartvita fotot.

Men han minns tydligt den där eftermiddagen efter skolan, när Nisses kiosk förvandlades till en pinnhög.

– Busschauffören hade lämnat bussen för att handla något i kiosken. Av någon anledning kom bussen i rullning och smackade in i kiosken. En kvicktänkt person såg tack och lov vad som var på gång och fick ut Nisse, som var handikappad och gick med kryckor.

Han minns efterspelet med åtta­åringens magpirr. Godiset låg spritt överallt och själv kom han över en hel tuggummikartong fyllda med de på 1950-talet så eftertraktade Davy Crockett-bilderna.

– Det var lite spännande faktiskt. Och kiosken byggdes ju upp igen och blev modernare, med toa­lett och rinnande vatten, berättar Kjell Johansson.

Totalt 30 medlemmar från söderorts fyra hembygdsföreningar är involverade i Brännkyrkaboken, som ses som en hyllning till söderort, och där samtliga 51 stadsdelar fått ett eget kapitel.

– Boken är bra för den som är intresserad av söderort och det är det tydligen många som är, för den första upplagan på 3 000 exemplar är redan slut hos bokhandlarna, säger Hans Harlén, en av dem som i flera år rotat bland bildarkiv och kartor på jakt efter spännande material.

Torp och gårdar har fått ge namn åt de flesta stadsdelar.

– Mälarhöjden hette tidigare Fridhem innan Postverket klagade på att namnet var för vanligt. Gubbängen sägs ha fått sitt namn från tre gubbar som skötte Gubbängens gård.

– Och i Bagarmossen fanns en bagare som ägde en mosse och Hökarängen har fått sitt namn efter ordet hökare som betyder affärsman.

Boken går tillbaka 100 år i tid­en, men Brännkyrka som i dag är söderort, hade bebyggelse redan på medeltiden. Bilderna är naturligtvis nyare än så, men fascinerande. Som det svartvita fotot på raggargudstjänsten i S:t Sigfrids kyrka i Aspudden. Eller fotot på ett helt översvämmat Älvsjö.

– Där mässan ligger fanns en sjö som på vårarna var översvämmad och då var det så pass mycket vatten att mäklaren sålde sjötomter. Vilken dröm! När köparna sedan kom med sina roddbåtar fanns inget vatten kvar, säger Hans.