I Danderyd bubblar idrottsföreningarna av liv

Parkour är idrotten som lockar allt fler unga – bland annat här i Viggbyholm.
Parkour är idrotten som lockar allt fler unga – bland annat här i Viggbyholm.
Det har siats om föreningslivets död i Sverige – men i Danderyd ser trenden annorlunda ut. Mitt i tog tempen på föreningsidrotten inför hösten.

Föreningsidrotten minskar i Sverige, och har gjort så under en längre tid, enligt siffror från Kolada, kommun- och landstingsdatabasen.

– Vi är mycket mer medvetna idag, hälsoinriktade. Framtidens idrott kommer att vara mycket mer för att motionera, inte tävla. Man skriver hellre upp sig på pass, så att man kan styra sin tid, säger forskaren Johan R Norberg vid Centrum för idrottsforskning.

”Vi ligger väldigt bra till” – Hans Henke, fritidskonsulent på Danderyds kommun

Danderyd går mot trenden

Men i Danderyd ser utvecklingen inte lika mörk ut – kommunen är bland de som ligger topp i landet när det gäller unga deltagare i föreningsidrott. Och efter en nedgång under 2013 är det nu på väg uppåt igen.

– Vi ligger väldigt bra till. Ser man till antalet aktiviteter hos invånarna är det bara Solna som ligger före i Stockholm, säger Hans Henke, fritidskonsulent på Danderyds kommun.

– Fotbollen är absolut störst och det är en trend som hela tiden pekar uppåt. Gymnasterna säger att de har en kö på ungefär 700 ungdomar, karateklubben uppger att de också har en lång kö och bordtennisen har visat på ett uppsving de senaste åren.

Victor Drape hoppar över plinten på parkourlägret i Bergstorpsskolan. Foto: Åsa Sommarström

Pussel med plan- och halltider

Gisslet för Danderyd, likt många andra kommuner, är att lägga pusslet med hall- och plantider.
– Vi har brist på stora inomhushallar vilket många efterfrågar. Men jag upplever att de flesta är förstående och att alla försöker kompromissa så gott det går, säger Hans Henke.

I Danderyd löste man problemet på ett eget sätt med den, inte helt okontroversiella, Danderydsmodellen. Den går ut på att konstgräsplanerna är finansierade av medlemmarna – med kommunen som borgenär för lånet.

Svårt att hålla kvar äldre ungdomar

En annan utmaning inom föreningsidrotten är att hålla kvar ungdomarna när de blir äldre, en trend som är tydlig i hela landet.

– För barn upp till 12 år mår föreningslivet fortfarande finfint i hela landet, säger Johan Norberg. Det är när ungdomarna blir äldre som deltagandet dippar.

Problemet upplever Hans Henke som en större utmaning i en kommun som Danderyd.

– När ungdomarna blir äldre blir studierna allt viktigare, vilket kanske inte är lika tydligt i andra kommuner.

Elitsatsningen avskräcker äldre ungdomar

Förutom att studierna slukar allt mer tid ju äldre ungdomarna blir är elitsatsningen någonting som avskräcker många.

– När man når en viss ålder tvingas man besluta om de ska fortsätta att träna flera gånger i veckan och spela matcher på helgerna, och då är det många som hoppar av, säger Hans Henke.

Många unga har snappat upp parkouren från Youtube. Foto: Åsa Sommarström

Parkouren lockar allt fler

Men när de traditionella idrotterna avskräcker hittar många unga andra sätt att röra sig på. Parkour är sporten som är poppis bland barn och unga i hela Roslagen. Det går ut på att man på olika sätt hoppar, rullar eller klättrar över olika hinder – ofta i urban miljö.

”Det här är sporten som räddar datorkillarna från att bara sitta stilla” – säger Frida Retsloff

Många utövare har snappat upp sporten via Youtube eller andra sociala medier.

– Det här räddar datorkillarna från att bara sitta stilla, säger Frida Retsloff, anställd på föreningen Stockholm Sport Academy som plockat upp parkour.

Föräldrar behöver inte hjälpa

Föreningen erbjuder traditionella sporter som fotboll och tennis men fokus ligger på breddidrott, inte elitsatsningar. Dessutom är tanken att föräldrar inte ska behöva engagera sig som tränare eller på något annat sätt. Tränarna är avlönade timanställda, en idé hämtad från föreningslivet i USA.

– Jag är uppvuxen inom föreningslivet och gillar det. Det är fint att föräldrar ställer upp. Men ser jag på mina föräldrar har de fått slita ganska mycket, säger Frida Retsloff.