18-åringarna Henrik Craelius, Alexander Prager, Leon Bjurstram, Gustav Wall och Samuel Janse går tredje året på Danderyds gymnasium. De ville göra något på riktigt och som hade att göra med deras gemensamma intresse för geopolitik:

En volontärresa till Ukraina.

– Vi pitchade in idén till skolledningen kring att vi skulle åka ner till Ukraina som skol representanter. De höll med om att det var ett fantastiskt projekt, men kunde inte godkänna det då UD starkt avråder resmål till Ukraina, berättar de.

Då sökte de i stället om ledighet.

Men där blev det också nej. De bestämde sig för att åka ändå. Viljan att hjälpa till och se siturationen övervägde, förklarar de.

Alla killarna är myndiga, vuxna och får göra som de vill. Men de bor fortfarande hemma och går i skolan. Föräldrarna behövde övertygas, berättar de för Mitt i.

Vissa krav ställdes. Exempelvis att ha koll på sitt pass, ha på sig kontanter och ha med sig överlevnadskit.

– Det var part of the deal, säger Henrik.

"Kändes viktigare än någonsin"

Innan de åkte var det nästan på treårsdagen till krigsutbrottet. Samtidigt hade det kontroversiella mötet mellan Ukrainas president Volodymyr Zelensky och Donald Trump varit i Ovala rummet, då USA:s hjälp till Ukrainas nation var på agendan.

– Det kändes viktigare än någonsin att visa solidaritet med de som bor i Ukraina. Vi gör det bara, sa vi. 

De gjorde alla nödvändiga förberedelser.

Resan planerades i detalj. De hade startat en egen volontärorganisation, Halgs youth. Killarna tog kontakt med lokala volontärorginisationer, journalister, samt andra volontärer i Lviv för att vara så förberedda som möjligt. 

– Om vi skulle åka ner ville vi ha personer vi kunde förlita oss på där nere, berättar Henrik.

Föräldrarna behövde övertygas

Kostnaderna för resan tog de från egen ficka.

Det kändes viktigare än någonsin att visa solidaritet med de som bor i Ukraina.

Ett flygplan tog dem till Krakow, sedan buss till Lviv i västra Ukraina. Väl framme möttes de av verkligheten; militära fordon, krigsdrabbade städer och människor.

– Vi såg inga män mellan 25 och 60 år, eftersom de skickas till fronten, säger Henrik.

Sydde kamouflagenät till fronten

Under fyra dagar hjälpte de till. På två olika ställen fick de hjälpa till, i ett volontärkök och på ett bibliotek där de syr kamouflagenät till fronten.

– Vi sa att vi ville hjälpa till med allt vi kunde.

Trots den korta visiten kände de att de kunde hjälpa till, menar Henrik.

– Det är lågsäsong nu med volontärarbete. De saknade personer och kunde i stället för att ta resurser från köket använda oss.

Killarna dokumenterade sin resa på sociala medier och samlade in några tusenlappar samt hänvisade donationer vidare till de andra volontärorganisationerna. Henrik Craelius berättar att de inte fick några disciplinära åtgärder mot sig på skolan, trots att det skolkade.

– Vi fick en inblick i hur det var, och det ville vi. Hur det faktiskt ser ut, i stället för att bara läsa om det.

Vill engagera andra unga

Framöver vill de skapa fler volontärprojekt. Nästa blir här hemma i Sverige.

– Vi har börjat prata om det, men vi har inte bestämt något. Vi vill inte göra något halvdant, säger han och berättar att deras organisation riktar sig mot just unga, att hjälpa dem organisera sig, säger Henrik.