I Stockholms stads grundskolor går det i snitt 13 elever per lärare. Det är något fler än rikssnittet på 12. Men variationen inom staden är kraftig. Det beror främst på den omfördelning av resurser som görs till skolor i utsatta områden, vilket är ett politiskt beslut.

Skillnaderna i lärartäthet mellan de kommunala skolorna i söderort syns exempelvis i två F-6 skolor.

Förebygga rekrytering

På Östbergaskolan var lärartätheten dubbelt så hög som på Hammarbyskolan norra förra året, enligt Skolverkets siffror.

Fackförbundet Sveriges lärare Stockholm menar att skillnaderna i staden är för stora.

– I vissa områden med stora utmaningar behöver man ha en hög vuxennärvaro. Förutom själva undervisningen kan man behöva arbeta med andra saker, som att förebygga rekrytering till kriminella gäng, säger David Gustafsson, ordförande för Sveriges lärare
i Stockholm, men lägger till:

– Lärartätheten borde höjas på alla skolor. Det är orimligt att den är så låg som den är på vissa av de socioekonomiskt starka skolorna och den borde höjas extra­ mycket där.

Sveriges lärares Hanna Garberg utanför Gubbängsskolan där hon är lärare. "Skolorna i Stockholms stad är underfinansierade överlag. Alla skolor behöver tillskott."

Anders Björklund

En stor del av förklaringen går nämligen att hitta i socio­ekonomin. Utöver skolpengen fördelar staden ett socioekonomiskt bidrag till alla skolor. Hur stor ersättning skolorna får varierar, där allt från föräldrarnas utbildningsnivå till hur många barn med utländsk bakgrund som skolorna har spelar roll. Skälet bakom fördelningen är att ge barnen likvärdiga förutsättningar att klara skolan.

Beroende på socioekonomin kan en skola få mellan drygt 5 000 och nästan 60 000 kronor extra­ per elev.

En förutsättning

Därför får Östbergaskolan mer pengar per elev. Det ger möjlighet till fler lärare än på Hammarbyskolan norra.

Rågsveds grundskola är bland de kommunala skolor med högst lärartäthet i hela Stockholm.

Mellanstadieeleverna i Rågsveds grundskola har två lärare på varje lektion.

Mimmi Epstein

Här har mellanstadi­eleverna två lärare i klassrummet på varje lektion sedan­ höstterminens start.

På lågstadiet är vissa lektioner dubbelbemannade, men planen är att det ska vara­ två lärare på varje lektion även där.

– Ersättningen vi får genom det socioekonomiska utjämningssystemet är en absolut förutsättning för att våra elever ska lyckas. Men det handlar även om hur man förvaltar den. Vi har satsat på att anställa behöriga lärare. Enbart fler människor i klassrummet betyder inte automatiskt bättre resultat, säger Ulrika Eveland, rektor på Rågsveds grundskola.

Ulrika Eveland är rektor på Rågsveds grundskola.

Mimmi Epstein

Jonas Åkesson, rektor på Sturebyskolan, som har flest elever per lärare i Enskede-Årsta-Vantör, tycker också att systemet är ”fullt rimligt”, utifrån att många elever där har bra förutsättningar hemifrån.

– Även om jag så klart inte hade sagt nej till två lärare i varje klassrum. Inflationen, utökad timplan och fördelningen av resurser centralt gör att resurstiden tyvärr har minskat något de senaste två åren, säger han.

Mindre resurstid

Hanna Garberg som är lärare­ på Gubbängens skola och huvudskyddsombud i Stockholm, är kritisk till hur stora skillnaderna är, och tar Skarpatorpsskolan i Skarpnäck och Skarpnäcks skola i Kärrtorp som exempel.

– Vi ser ju att det finns mer pengar per elev på Skarpatorp. Och vi tycker verkligen att Skarpatorp ska ha varenda krona. Däremot finns inget som säger att elever på Skarpnäcks skola inte har utmaningar­ på olika sätt. Alla skolor behöver tillskott av pengar.

Även Ulrika Eveland på Rågsveds grundskola lyfter att det finns barn med behov av extra resurser i socioekonomiskt starkare skolor.

– Men de pengarna kan inte tas härifrån, säger hon.