Facket: Därför måste Upplands-Brogymnasiet spara

Upplands-Brogymnasiet står inför stora besparingar.
Upplands-Brogymnasiet står inför tuffa tider.
Som Mitt i berättade förra veckan är stora besparingar att vänta hos kommunala Upplands-Brogymnasiet. Nu ger en av skolans fackliga representanter sin syn på situationen och vad som lett fram till att skolan ekonomiskt befinner sig där den gör.

– Det är klart att det är jättejobbigt att kollegor tvingas att sluta på skolan för att vi behöver spara pengar, säger Petra Stallman, lärare på UBG och lokalombud för Lärarnas Riksförbund.

Förra veckan berättade Mitt i om att Upplands-Brogymnasiet (UBG) står inför tuffa utmaningar. Skolans dåliga ekonomi har resulterat i att man nu lägger ner ett antal inriktningar inför nästa läsår – och tolv heltidstjänster försvinner. Petra Stallman är lärare på UBG och lokalombud för Lärarnas Riksförbund:

– Mitt uppdrag är att vara på arbetstagarens sida. Det är klart att det är jättejobbigt att kollegor tvingas att sluta på skolan för att vi behöver spara pengar, säger Petra Stallman.

– Jag vet att några av de kollegor som nu ska förflyttas, omplaceras eller i värsta fall sägas upp tycker att UBG är en bra skola och de trivs här hos oss, både med eleverna och kollegorna.

Petra Stallmann, lärare och lokalombud, Lärarnas Riksförbund.

Petra Stallmann, lärare och lokalombud, Lärarnas Riksförbund.

Petra Stallman berättar att hon tillsammans med sina fackliga kollegor från Lärarförbundet kommer att träffa kommunens politiker i gymnasie- och arbetslivsnämnden imorgon torsdag.

– Vi vill få politikerna att förstå att det är viktigt att också satsa långsiktigt på en skola. Visst kan man spara pengar ett år, men vad händer om kompetent personal söker sig någon annanstans och eleverna väljer andra skolor?

Facket om underskottet

Det finns flera anledningar till skolans dåliga ekonomi. Petra Stallman hänvisar dels till ett klargörande som rektorn Christian Eklöv Hagman skrev på skolans hemsida efter Mitt i:s artikel förra veckan. I hans text framgår bland annat att betydande statsbidrag som skolan fått för att undervisa nyanlända flyktingar minskat och att detta påverkat budgeten.

Facket menar också att den så kallade länsprislistan är en bidragande orsak. Prislistan reglerar hur mycket pengar kommunerna ska få beroende på var eleverna väljer att plugga.

– Dessa pengar har inte ökat särskilt mycket under de senaste åren, men kostnaderna för skolorna har gjort det, säger Petra Stallman.

– Vår åsikt inom facket är att skolans ekonomi sakta har urholkats på grund utav den här länsprislistan.