David vill utveckla jordbruket vidare

Från en spannmålsgård i Vallentuna till afrikanska småbönder i höglandet kring Mount Kenya.

David Fridolin har fått ett stipendium för att driva jordbruket vidare.

Runt Stora Mällösa gård sträcker sig slätterna. Nu ligger de täckta av snö, men när solen värmer under sommaren står stråna högt ur marken.

Här, bland skördetröskor och såmaskiner, har 25-åriga David Fridolin spenderat stora delar av sitt liv.

Nu bor han i Uppsala och pluggar till agronom med inriktning mot landsbygdsutveckling på Sveriges lantbruksuniversitet . I dagarna fick han Össeby-Garns magasinskassas stipendium på 10 000 kronor.

– Det är jättekul. Jag ska använda dem till en resa till Kenya inför mitt examensarbete, säger David Fridolin.

Även i somras var David i Kenya. Han ville skapa sig en bild av kenyanska småbönders levnadsstrategier – vilka grödor de odlar och säljer, och vilka de äter själva.

Bondgårdarna i Sverige blir allt färre. Färre och färre unga människor väljer att föra bondetraditionen vidare.

1981 var det 150 personer i 20-årsåldern som drev en bondgård i Stockholms län. 2010 var samma siffra 7. Men David tror inte att böndernas tid är över.

– Jordbruket kommer att bli viktigare igen i framtiden, inte minst för Vallentuna. Trenden är att man vill bo i stan men ha tillgång till närproducerat, alltså stadsnära jordbruk. Vallentuna är en blandning av stad och landsbygd, så jag tror absolut att jordbruket kommer att fortsätta ha en betydande roll för Vallentuna, säger David Fridolin.

Om ett år är David färdig med sin utbildning till agronom.

Förhoppningen är att kunna arbeta med jordbruksfrågor i Sverige, till exempel på länsstyrelsen.

Förmodligen kommer han själv inte att ge sig ut på åkern och försörja sig som bonde i framtiden.

Men han hoppas att hans arbete kan vara en fördel för jordbruket och föra det vidare.

– Jordbruket definierar människans situation. Det har alltid funnits och kommer alltid att behöva finnas, säger David Fridolin.