De firar jul först på nyårsafton

Ilgiz Dallyn och dottern Yana visar en del av alla korvsorterna de säljer.
Ilgiz Dallyn och dottern Yana visar en del av alla korvsorterna de säljer.
Butiken Katusjas delikatesser i Skogås förbereder sig för den ryska storhelgen där man firar jul och nyår samtidigt.

Då kommer också Farfar Frost på besök med julklappar.

Även om det finns vissa likheter så är skillnaderna mellan den ryska och svenska julen många.

När det är julafton sitter nämligen de flesta ryssar och inväntar sin egen jul. Den 24 december är inte något särskilt viktigt datum, förklarar Yana Dallyn som jobbar på Katusjas delikatesser i Skogås.

Här finns flera sorters rysk korv, olika typer av pasta importerade från forna Sovjetstater, ryskt godis och ryska sallader, prydligt uppradade. Och så rysk kaviar förstås.

– Svenskarna lägger sina klappar under granen på julafton, vi gör det när det är nyårsafton, säger Yana Dallyn.

Årets största och viktigaste datum är i stället den 31 december. Då kommer Farfar Frost, eller Ded Moroz som han heter på ryska, som är motsvarigheten till tomten.

– Då firar vi julen och det nya året. Tomten kommer på besök och så delar vi ut julklappar och har fest. I Ryssland är allt stängt i tio dagar, så viktig är den här helgen, säger Yana Dallyn.

Det tycks trots allt finnas en del likheter med den svenska julen, som det obligatoriska bänkandet framför tv:n.

– Det finns ett tv-program som är ett måste för alla ryssar, det tittar alla på. Det är lite om kändisar och om året som gått, säger Yana Dallyn.

– Presidentens tal tittar alla också på, där han önskar gott nytt år från Kreml, säger hennes pappa Ilgiz Dallyn.

I tv får man också traditionsenligt höra klockorna i Kreml klämta. Samma kväll är det matfest ganska olik den svenska, utan skinka och Janssons.

Ilgiz Dallyn pekar ut en del måsten på det ryska julbordet: doktorskorv, hästkött, rysk saltgurka (utan ättika), små sallader, ansjovis och kalvsylta (som man måste göra själv).

– Champagne och vodka måste man också ha på bordet när det är jul, säger han.

Ryssarna har egentligen tre storhelger mellan den 30 december och 14 januari. Den första är nyårsfirandet, som följs av tio röda dagar.

Den andra är den 7 januari, det datum då Jesus föddes enligt den ryskortodoxa kyrkan.

Den tredje, 13 januari, är inte längre en officiell helg men var förr det datum då man skulle fira nyår, och som fortfarande firas bland vissa.