De gillar sitt miljonprogram – säger nej till stadsbygge

Gustav Josefsson, Nermina Mesihovic, Fikret Mesihovic och Monica Gillback gillar sitt Vårberg som det är, och är skeptiska till att få stadsmiljö inpå knuten.
Gustav Josefsson, Nermina Mesihovic, Fikret Mesihovic och Monica Gillback gillar sitt Vårberg som det är, och är skeptiska till att få stadsmiljö inpå knuten.
Gustav Johansson.
Gustav Johansson.
Illustration: OWC Arkitekter. Vårbergsvägen.
Illustration: OWC Arkitekter. Vårbergsvägen.
Så här stadslik kan Vårbergsvägen komma att se ut om stadens planer sätts i verket. Här planeras uppemot 400 bostäder.
Så här stadslik kan Vårbergsvägen komma att se ut om stadens planer sätts i verket. Här planeras uppemot 400 bostäder.
Att det måste byggas är de flesta överens om. Men hur det ska se ut kan man tvista mer om.

Stadsliv, förortsliv eller en mix? Det är frågan när 4 000 bostäder ska byggas i Skärholmen.

Att kliva rakt ut på en stadsgata istället för att som nu gå under vägen rakt ut i grönområden. Det kanske är där det gnager mest för Vårbergsbon Gustav Josefsson som vi möter för en promenad i bostadsområdet mitt emot Vårbergstoppen. Vi närmar oss tunneln under vägen.

– Här har ni en sån där tunnel där gärningsmännen gör upp om sina byten efter rånet och som vi gamlingar väljer att undvika genom att korsa vägen istället, säger han ironiskt.

Men tunneln är ljus, nästan lika bred som den är lång – och man går säker för trafiken.

Gustaf Josefsson är med på att det måste byggas men ruvar också på skepsis mot att planerna förordar stadsmiljöer. Han tycker att man ser ner på de gamla förortsmiljöerna.

– Hade jag velat bo i stadskvarter med stadsgator utan gröna plättar hade vi kunnat flytta till Södermalm. Alla som bott, levt eller verkat här vet att detta är levande miljöer, säger han.

Strax innan årsskiftet togs en startpromemoria för det som kallas Fokus Skärholmen. Där ingår Vårbergstoppen som ett av åtta områden där man vill bygga bostäder.

I visionen ingår utöver 365 bostäder att omvandla Vårbergsvägen till en gata med stadskaraktär. Många vi möter tycker att det vore synd på grönskan, men också lite märkligt med en stadsmiljö.

– Vi har bott här länge och barnen har kunnat cykla runt fritt till skolan och kompisar, säger Nermina Mesihovic.

Bostadskvarter med stadskänsla är det som ofta gäller vid stadsplanering i dag. Att förorterna byggda under 60-talet hade en hel del smarta lösningar talas det mindre om.

Olika tänk om stadsplanering kan uppstå när stadsmiljöerna skapas inpå trafikseparerade bostadsområden med från 1960- och 70-talet.

Joel Berring, handläggare för Fokus Stockholm på stadsbyggnadskontoret, menar att det ännu är tidigt och svårt att ge klara besked om vad som är att väntar.

– Men när vi har tittat efter platser att bygga på har det visat sig att flera områden i Skärholmen ligger inpå gator, säger han.

Han menar vidare att forskning och rapporter visar att stadsmiljöer känns tryggare med fler fönster ut mot gatan och att fler är i rörelse på gatan.

Kanske går de olika inriktningarna att kombinera.

– I Rinkeby gjorde man om en gata till stadsgata och sparade trafiksepareringen. Det kan mycket väl vara så att vi hamnar i ett sånt läge också och det handlar om hur det är från plats till plats.

Författaren och debattören Per Wirtén har skrivit boken ”Där jag kommer ifrån” som delvis hyllar stadsplaneringen i Skärholmen. Han är bekymrad över stadsmässiga bygganden, och menar att en sorts öppenhet kan gå förlorad.

– En stadsplanerare har skrivit att det finns en behaglig livsrytm som gör att man kan röra sig, cykla och gå utan att behöva passera trafikerade gator. Man behöver inte oroa sig för att ens barn ska gå och titta mellan fickparkerade bilar för att gå över gatan.

– I debatten finns en motsättning i att Skärholmen ska bli stadsmässigt och inte är en stad, men Skärholmen är en stad. Den ser bara lite annorlunda ut än kvarteren på Kungsholmen, säger Per Wirtén.