De ordnade eget avlopp på ön

En pumpstation har grävts ner vid varje tomtgräns dit fastighetsägaren sedan själv får ansluta avloppet in till sitt hus, förklarar Bengt Rafstedt och Carl-Johan Bouveng. Öarnas avlopp ansluter sedan i sin tur till Lidingös avloppsnät och går vidare till Käppalaverket.
En pumpstation har grävts ner vid varje tomtgräns dit fastighetsägaren sedan själv får ansluta avloppet in till sitt hus, förklarar Bengt Rafstedt och Carl-Johan Bouveng. Öarnas avlopp ansluter sedan i sin tur till Lidingös avloppsnät och går vidare till Käppalaverket.
Allt fler fritidshusområden förvandlas till permanentboenden och med det kommer andra krav på vatten och avlopp.

I Värmdö får kommunen både ris och ros för sin utbyggnad – vilken kan bli väldigt dyr för de boende. På Storholmsöarna utanför Lidingö har de boende själva sett till att få in avlopp och vatten efter sju års ideellt slit.

Stockholms län

De senaste tre åren har Storholmen med de omkringliggande öarna Tallholmen, Tistelholmen, Svanholmen, Äggholmen och Bastuholmen varit i olika stadier av byggkaos.

5,5 kilometer avlopps- och vattenrör har grävts ner under marken och havsbotten.

I dag är Bengt Rafstedt och Carl-Johan Bouveng, i samfällighetens styrelse, stolta och nöjda över att de äntligen är i mål med sitt helt privata initiativ – att få vatten och avlopp till ön – vilket bekostats helt av fastighetsägarna själva.

Allt började egentligen för sju år sen då Bengt och Carl-Johan läste detaljplanen för öarna och insåg att kommunen då tyckte att bästa lösningen var att var och en av ägarna till de 250 fastigheterna på öarna själva skulle fixa avlopp själva.

Orimligt knöligt och dyrt tänkte de och satte sig ner och började räkna.

– Vi kom fram till att det skulle bli mycket mer praktiskt och ekonomiskt att göra det gemensamt. Lidingö stad räknade på att det skulle kosta 250 000 konor per fastighet för dem att dra avlopp. Vår kalkyl visade 123 000 kronor per fastighet plus fem miljoner totalt till kommunen för att ansluta till nätet, säger Carl-Johan.

– Vi är ju dock båda två från finansbranschen så vi satte oss ner, kliade oss i huvudet och tänkte, hur gör man för att lägga ett avlopp då? fortsätter Bengt.

Efter mycket läsande, frågande och tänkande, kontakter med allt från lantmäteriet till Sjöfartsverket kom de så i gång med bygget 2013. I dag har alla husägare fått en egen pumpstation installerad, till vilken de sedan kan dra in sitt avlopp – vilket 200 husägare redan gjort.

– Det har blivit en byggboom sen vi fick in avlopp. Många har också väntat med att sälja tills nu. Som en konsekvens har även BNP:t här ute höjts med flera hundra procent. Jag älskar ön och förstår att fler vill bo här men är lite rädd att skärgårds-idyllen försvinner, säger Bengt.

I dag finns cirka 80 permanentboende familjer på öarna berättar Bengt, som själv varit här sedan han var barn och nu bor här permanent sedan tre år.

– Det var varit en enorm utveckling på ön, från att ha startat med kolonistugor på 1920-talet.

Några liknande projekt pågår inte just nu i kommunen enligt Emma Lundbergh, enhetschef på tekniska förvaltningen i Lidingö stad.

– De allra flesta områden har redan kommunalt vatten. Däremot projekterar vi nu för att dra ut sommarvatten till Grönsta koloniområde, säger hon.

Desto större aktivitet är det på Värmdö där man satsat stort på att göra många fritidshusområden attraktiva att bo permanent i, genom att dra fram kommunalt vatten och avlopp.

Många är positiva, men då det är obligatoriskt att ansluta sig – något som kan kosta flera hundra tusen kronor – har kommunen också fått kritik för att utbyggnaden gör det för dyrt för många att bo kvar.