De ser ständigt spår av vildsvin

Susanne Edgren och Åke Thuresson brukar se spår efter vildsvinen på sin tomt efter att det har snöat. Det gjorde de också denna dag.
Susanne Edgren och Åke Thuresson brukar se spår efter vildsvinen på sin tomt efter att det har snöat. Det gjorde de också denna dag.
Spår efter vildsvin i snön.
Spår efter vildsvin i snön.
Vildsvinsbeståndet ­växer i Upplands-Bro. På Ådö bökar de sönder tomter och skrämmer invånare.

– När de varit framme ser gräsmattorna ut som potatisland, säger ­Susanne Edgren.

Åke Thuresson och Susanne Edgren har fritidshus i Ådö skog. När de kommer ut till huset denna kylslagna eftermiddag finns färska vildsvinsspår i snön.

– Vi ser vildsvinsspår varje gång när det har snöat, berättar Susanne.

På granntomten bökade svin i december sönder stora delar av gräsmattan. Över den ojämna markbiten ligger nu ett tunt snötäcke.

Vildsvinens framfart är ett vanligt samtalsämne bland grannarna. Susanne Edgren upplever att djuren på senare tid blivit mer närgångna och orädda.

– En granne mötte en flock vildsvin när han skulle hämta post vid brevlådan. Han fick gå omvägar därför att de vägrade att flytta på sig.

Även om vildsvin normalt inte anfaller människor tycker flera som bor längs Ådövägen att situationen är obehaglig . Susanne Edgren går aldrig ut ensam här när det är mörkt.

– Man säger att det inte är någon fara så länge de inte känner sig trängda. Men ofta kommer det många på en gång och hur ska jag veta att de inte är trängda? frågar hon sig.

Silke Otte-Näsström bor i Ådö skog permanent sedan drygt ett år. Under den tiden har hon sett vildsvin vid sju-åtta tillfällen.

– Det måste finnas väldigt många djur eftersom man ser dem så ofta. Jag undrar vad som är en lämplig storlek på vildsvinsstammen, säger hon.

Vildsvinen dyker upp i flockar på upp till 15 djur. Förutom oro orsakar de kostnader för villaägare som ska återställa sina förstörda tomter.

En bit söderut ligger Ådö säteri, där jakträttsinnehavaren har en foderplats för vildsvin. En tunna styrd av en timer sprutar ut ärtor två gånger per dygn. Vi besöker platsen med Daniel Riesterer som bor och arbetar på Ådö säteri. Han berättar att man denna vinter har skjutit ett 20-tal svin. Det är enligt honom ett högt jakttryck per hektar jämfört med andra områden i närheten.

– Det är fel att säga att vi skjuter för lite, säger han.

Vildsvinssamhället är ett matriarkat. Det sägs att suggorna för­ökar sig tre gånger per år, men det är enligt Daniel Riesterer inte helt sant.

– Vi skjuter inga ledarsuggor för då kan flocken bli förvirrad. Vi skjuter sällan bort alla kultingar för en sugga. Om vi gör det så går hon om i brunst och skaffar nya unga. På det sättet har vi viss kontroll över stammen.

Upplands-Bro kommun lägger inte ut mat till vilda djur. Kommunens viltvårdare Göran Nilsson har ett ansvar för att villaägare inte störs att vilda djur invaderar tomterna.

Privatpersoner äger större delen av markerna i kommunen. Alla rapporterar inte in hur mycket vilt som skjuts på deras marker, vilket gör att det saknas en bra överblick. Första gången Göran Nilsson såg ett vildsvin i kommunen var för sju, åtta år sedan. Sedan dess har stammen vuxit kraftigt.

Det märks även på vägarna. 2012 rapporterades det in tolv trafikolyckor med påkörda vildsvin. Olyckorna skedde över hela kommunen och det var mer än dubbelt så många som året innan.

Göran Nilsson anser att alla stora markägare i kommunen sköter jakten på ett bra sätt. Han ser vildsvinen som en del av faunan som människor måste rätta sig efter.

– Det kommer att vara så här. Sedan måste vi se till att djuren inte irriterar Ådöborna eller andra invånare i kommunen.

Daniel Riesterer inflikar att vildsvinen ger mat.

– Det är ett gott kött. Och jakten är även ett nöje för många.